M/S 'Estonia' - Visiret bärgades vid vraket 1994! Ubåtskollision?

Home

About us

Services

Contact info

News

Order books

Assbook


M/S 'Estonia' - Visiret bärgades vid vraket! Ubåtskollision?

(April 2005)

 

'Alternativet är att lögnen som medel tyst accepteras, och att undersökningskommissioner i framtiden får finna sig i att alla och envar försöker att ljuga sig ur situationer. Om den ena har rätten att ljuga så har rimligen den andre samma rätt. Om en kommer undan efter att ha beslagits med lögn finns det ingen anledning för andra att i framtiden inte pröva samma metod. ...

I grunden handlar det om framtiden. Accepterar vi lögnen i dag har vi sanktionerat lögnen också i morgon. Då handlar det om ett systemskifte in i lögnens rike.'

Carl Bildt, statsminister 1991-1994

SvD 060221

 

'Om bogvisiret hade varit helt öppet (i 4.5 meters vågor) hade vatten trängt in i fartyget och det hade vänt sig på sidan inom ett par sekunder. Herald of Free Enterprise kapsejsade på 90 sekunder'.

Andi Meister, i Postimees 1996-07-24

 

Estonias sjunkförlopp diskuterades i riksdagen den 17 mars 2005. Flera motioner 2003/4 av fem olika partier krävde ny utredning. Inför riksdagsdebatten uppvaktade alla idag aktiva anhörig- och överlevandeorganisationer Trafikutskottet den 7 februari 2005 med uppgifter som aldrig beaktats av haverikommissionen. Enligt svensk lag, EU-regler och FN-resolutioner är Sverige skyldigt att bedöma nya uppgifter i olycksutredningar. Trafikutskottet ignorerade uppgifterna och struntade i svensk lag och rekommenderade avslag på motionerna. I en artikel på DN-debatt 17 mars angav Lars Ångström jäv som bidragande orsak till utskottets beslut. Under riksdagsdebatten framfördes klara uppgifter om att det officiella sjunkförloppet är omöjligt om visiret hade trillat av. Visiret skulle i själva verket ha suttit kvar på vraket, sedan lossats från vraket under vatten och bärgats vid vraket.

Andi Meister, Kommissionens första ordförande hade meddelat exakt samma slutsats i estniska tidningen Postimees den 24 juli 1996:

'Om bogvisiret hade varit helt öppet (i 4.5 meters vågor) hade vatten trängt in i fartyget och det hade vänt sig på sidan inom ett par sekunder. Herald of Free Enterprise kapsejsade på 90 sekunder'.

Samtidigt - den 15 augusti 1996 granskade undertecknad det då officiellt angivna sjunkförloppet i en artikel på DN Debatt och kom till samma slutsats; hade Estonia vattenfyllts via den öppna bogrampen i överbyggnaden - mer än två meter över vattenlinjen - hade Estonia slagit runt i sidled och flutit upp-och-ned efter två minuter och ingen hade överlevt! Eftersom detta inte skedde måste olycksförloppet 1994 ha varit annorlunda. Det föreslogs 1996 att skrovläckage under vattenlinjen borde utredas.

Haverkommissionen reagerade snabbt i ett TT-uttalande samma dag:

"Det finns inget stöd för (Björkmans) teori. (Björkman) har inte tillgång till vårt material eller riktiga data... (Björkman) har gått ovetenskapligt till väga. (Björkman) bortser från det material som går emot hans teori. (Kommissionen) har varken tid eller lust att hålla på att älta ointelligenta resonemang. Anders Björkman vill inte ta reson."

1994 var Björkman ansvarig för 12 roro-passagerarfartyg liknande Estonia. Rederiet gjorde stabilitetsberäkningar på riktiga färjor som visade att alla kapsejsade - slog runt och flöt upp-och-ned - med 900-1 200 ton vatten lastade instängt i överbyggnaden (dvs vattnet kunde inte rinna ut). Estonia skulle ha gjort samma sak med 1 900 ton! Ingen färja sjönk med vatten lastat i överbyggnadens bildäcksutrymme. Skrovläckage som sjunkorsak har aldrig utretts! Haverikommissionen bara antog att skrovet var oskadat.

Debattartikeln ledde till kontakter med ett stort antal överlevande och anhöriga som fortsätter än idag. Alla dessa personer tror på skrovläckage som sjunkorsak. Vad som orsakade skrovläckaget är inte utrett. Andi Meister avgick som ordförande.

DET OFFICIELLA SJUNKFÖRLOPPET utsattes naturligtvis för allvarlig kritik, när slutrapporten publicerades i december 1997. Det saknades helt enkelt bevis i form av verifierade fakta och korrekta beräkningar för förlopp och slutsatser med avslaget visir. Skrovet var inte fullständigt undersökt och inget annat alternativ än förlust av visiret som "orsak" hade undersökts, alltså varken skrovläckage som följd av kollision, attentat, utmattning, o s v. Flera kritiska böcker och rapporter publicerades 1998-2002 och delgavs regeringen och riksdagen, som debatterade frågan om ny eller kompletterande utredning i december 2001, maj 2002 och maj 2003.

Oktober 2000 lät regeringen remissbehandla nya uppgifter publicerade i Björkmans böcker, tillgängliga på Internet och andras, bl.a. om det omöjliga sjunkförloppet baserat på kommissionens material och data. En majoritet av remissinstanserna rekommenderade att de nya uppgifterna skulle bedömas, men regeringen lyssnade enbart till Sjöfartsverket och Statens Haverikommission och meddelade att inget ändrade de tidigare slutsatserna. I april 2001 beslöt regeringen istället att Styrelsen för Psykologiskt Försvar, SPF, skulle göra en förstudie av hur det officiella sjunkförloppet kunde verifieras. Den 28 mars 2003 publicerade SPF sin studie av sjunkförloppet i form av en rapport skriven av viceamiral Frank Rosenius, SPF, och Staffan Sjöling, civilingenjör FMV, med beräkningar gjorda med ett NAPA stabilitetsprogram. Ingen officiell upphandling skedde eftersom uppdraget utfördes på rekordtiden 60 timmar.

DEN EGENDOMLIGA RAPPORTEN beskriver hur Estonia, med maximal lastförmåga 3 300 ton varav 2.500 ton redan utnyttjats, lastar upp till 10 000 ton extra vatten i överbyggnaden genom öppen bogramp utan att vare sig trimma, sjunka eller kapsejsa! Hur var nu detta möjligt? Varför slog inte Estonia runt i sidled och flöt upp-och-ned med 1 900 ton vatten? Jo, förutom genom helt uppfunna uppgifter om att mer än 10 000 ton vatten kunde lastas i överbyggnaden vilket är fysiskt omöjligt - färjan trimmar på bogen och allt vatten rinner ut av sig själv - hade Rosenius/Sjöling helt enkelt manipulerat stabilitetsprogrammet. Studien antar att det är is (!) som lastas i överbyggnaden och som sedan surras fast! Fartyget trimmar därför inte, pga isen är lastad/surrad i överbyggnaden och isen kan inte rinna ut. Det är ju inte riktigt klokt! Man hade även "gjort" däckshuset, ovanpå den vattenfyllda överbyggnaden, 100 procent vattentätt. Dessa nya förutsättningar har ingen som helst vetenskaplig bas! Estonia flöt nämligen aldrig på däckshuset.

Vidare antog man att det fanns öppna ventilationskanaler i fartygssidan, så att skrovet under den vattenfyllda överbyggnaden vattenfylldes vid >40° krängning. Men Estonia sjönk inte för det. Först när Rosenius/Sjöling lastar vatten i det vattentäta däckshuset sjunker Estonia snabbt som en sten - betydligt fortare än i Haverikommissionens egen redogörelse.

Vid riksdagsdebatten 17 mars 2005 uppgav Mona Sahlin:

"Den här förstudien visade inte att haveriutredningens sjunkförlopp var omöjligt utan att det hade kunnat vara möjligt".

Som förstudie av Estonias sjunkförlopp har emellertid ännu ingen oberoende expertis godkänt Rosenius/Sjölings opus med is lastad i överbyggnaden. Mona Sahlin har på direkt fråga inte kunnat ange en enda expert, fristående från kommissionen, som kan verifiera haveriutredningens sjunkförlopp.

VISIRPOSITIONEN ÄR OBEVISAD. Vid riksdagsdebatten mars 2005 uppgav Lars Ångström:

"Som en av förutsättningarna för sitt scenario påstår JAIC att Estonia tappade bogvisiret tre kvart före förlisningen. Haverikommissionen uppger i sin rapport att bogvisiret återfanns 1.6 kilometer ifrån vraket efter tre veckors letande. På den sonarbild som togs under sökningen efter Estonia syns ett föremål alldeles invid bogen av fartyget som i storlek och form tycks överensstämma med bogvisirets storlek och form. Vi vet också att den sonarteknik som användes var nog avancerad för att lokalisera ett badkar på 80 meters djup en kilometer bort. Påståendet att man letade idogt i tre veckor efter bogvisiret faller på sin egen orimlighet".

Mona Salin svarade:

"Jag vill kommentera en sak som Lars Ångström var inne på, nämligen bogvisiret. Han visade upp bilder på det här. Jag har svårt att se hur någon kan hävda annat än att det plockades upp där det faktiskt plockades upp och där det hittades av en finsk isbrytare".

NATURLIGTVIS BÄRGADES VISIRET VID VRAKET! Enligt uppgifter i Estoniasamlingen, www.estoniasamlingen.se, lokaliserades och filmades visiret först den 18 oktober 1994 av det finska bevakningsfartyget Tursas. Detta skedde enligt Haverikommissionen 'en sjömil väster om vraket'. I verkligheten lokaliserade det finska fartyget Suunta, med hjälp av sonar och ekolod, vraket efter Estonia redan den 30 september. Vraket rapporterades då i position N59°23'55", E21°42'10.20", vilket är mer än två sjömil öster om visiret. Kommissionen tog helt enkelt chansen att uppge en falsk position 'as reported' - markerad med en blå boj - en sjömil öster om den långt senare uppgivna verkliga vrakpositionen 'as found', vid N59°22'56", E21°41'01" - officellt meddelad i januari 1995. Söndagen den 2 oktober 1994 hade resultatet av sökningen med sonar och ekolod kring vraket den 30 september redovisats av doktor Nuorteva, finska statens Hydrografiska byrå. Dagens Nyheter rapporterade 3 oktober:

"Intill fören finns ett stort föremål, som endera slitits loss eller hänger kvar på vraket. Föremålet skulle enligt Nuorteva kunna vara det skadade visiret eller en del av visiret".

I slutrapporten 1997 finns inga uppgifter om detta föremål!

När visiret bärgades den 19 november 1994 av den finska isbrytaren Nordica, fick närvarande media uppfattningen att visirpositionen var 'en sjömil väster om vraket' - den blå bojen som skymtade i öster. En sorgehögtid ägde sedan rum vid just denna blåa boj. Emellertid, när Sjöfartsverket/Rockwaters officiella dykexpedition ankrade vid samma boj 2 december 1994 fanns där inget fartygsvrak! Det lokaliserades senare en sjömil västerut - och då naturligtvis vid positionen 'as found'.

Den 9 december rapporterade svenska kustartilleriet positionen av en röd boj vid N59°22'.58", E21°39'.21" ± 100 meter, cirka en sjömil väster om den korrekta vrakpositionen 'as found'.

HAVERIKOMMISSIONEN UPPGER POSITIONEN för den röda bojen som visirets. Om visiret någonsin befann sig där är inte bevisat. Någon röd boj noterades icke vid bärgningen och det finns inga uppgifter att en röd boj lades ut vid visiret. En besiktning av Tursas och Nordicas loggböcker torde visa att visiret faktiskt bärgades vid vrakpositionen 'as found' - varvid hela det officiella sjunkförloppet faller! Dåvarande kommunikationsminister Ines Uusmann frågade senare haverikommissionen varför den hade uppgivit en falsk vrakposition 'as reported' (blå boj) en sjömil öster om den riktiga positionen. Svar inkom att rapportören av den falska vrakpositionen, Kari Lehtola, chef för finska Haverikommissionen, hade konferererat med svenskarna Forssberg, chef för svenska Haverikommissionen och Franson, chefsjurist vid Sjöfartsverket, om saken. Uusmann gjorde sedan inget ytterligare åt detta!

EN MYSTISK GIR är ett av Haverikommissionens bevis för sitt sjunkförlopp. Estonia skulle ha girat 180° babord 1 000 meter väster om den position där visiret förlorades och ha tappat en massa 'fragment' på havsbotten. De filmades enligt kommissionen första veckan i oktober 1994. Fakta är att havsbotten aldrig undersöktes 1 000 meter väster om den röda bojen och inga 'fragment' har dokumenterats någonstans.

Allt detta sammantaget medför att visiret med all sannolikhet både påträffades och bärgades alldeles intill vraket. Haverikommissionen ljuger oss rätt upp i ansiktet.

EN NY SJUNKFÖRLOPPSSTUDIE annonserades vid riksdagsdebatten 17 mars av Mona Sahlin:

"Därför vill jag berätta för kammaren att regeringen i dag har beslutat att Verket för innovationssystem, Vinnova, ska beställa ett forskningsprojekt som avser en studie av sjunkförloppet vid M/S Estonias förlisning. Huvudsyftet med den studien ska vara att ta fram kunskap som kan bidra till att ytterligare förbättra sjösäkerheten för fartyg av den här typen. Vi har avsatt 8 miljoner kronor i första skedet till det här ändamålet. För att möjliggöra att internationell kunskap och erfarenhet tas till vara har regeringen också beslutat att det ska vara möjligt för internationella forskningsinstitut ... att ansöka om att få genomföra forskningsprojekt".

UPPGIFTERNA ÄR MISSVISANDE. I kontakt med Vinnova upper Claes Unge att projektbeskrivning, upphandling och beslut om den nya sjunkförloppsstudien kommer att skötas av Per Ekberg, Sjöfartsinspektionen!

Det finns naturligtvis inget seriöst forskningsinstitut i världen som kan verifiera haverkommissionens sjunkförlopp baserat på dess egna obevisade uppgifter om förlorat visir, öppen ramp, vatten lastat i överbyggnaden, 180° gir 1 000 meter väster om visiret och sedan 38 minuters vattenfyllnad - utan kapsejsning! - och slutlig sjunkning 1 560 meter öster om visiret. Alla forskningsinstitut kommer att komma fram till samma slutsats som jag och många andra själva gjorde 1994 - färjan kapsejsar och flyter upp-och-ned efter två minuter. Det behövs inte åtta miljoner 2005 - i första skedet - för att visa det. Använd istället pengarna och låt en oberoende expert bedöma de obeaktade uppgifterna enligt svensk lag, EU:s regler of FN:s konventioner.

VARFÖR PROTESTERAR INTE FOLKET och dess företrädare och speciellt allt sjöfolk mot alla dessa egendomliga uppgifter om Estonia? Olycksorsakens centrala omständigheter har förvrängts och undanhållits mellan 1994-2005. Falska studier presenterades ännu nio år efter olyckan! På grund av denna likgiltighet fortsätter svensk sjösäkerhet, läs demokrati, att kraftigt försämras. Varför inte istället bedöma de obeaktade uppgifterna? Anledningen är att beslutsfattarna på Sjöfartsverket sedan 1994 är politiskt tillsatta utan kunskap om sjösäkerhet! Yrkesmännen i Sverige har tvingats bort eller till tystnad. De är inte likgiltiga men har med hot tvingats att tiga.

VISA GÄRNA ATT JAG HAR FEL! Uppgifterna här ovan kan betraktas som verifierbara fakta.

Anders Björkman

Heiwa Co, European Agency for Safety at Sea

Beausoleil, Frankrike

(4 april 2005)

Contact anders.bjorkman@wanadoo.fr 

Heiwa Co start page

Heiwa Co English Estonia page

Heiwa Co Swedish Estoniasida