Home

Om författaren

Intervju

Kontakt

Senaste nytt

Beställ böcker

Välkommen till ett kapitel ur e-boken Katastrofutredning.


1.10 Kom 2 000 000 liter vatten verkligen in på bildäcket vid främre rampen?

Man frågar sig hur Kommissionen den 17 oktober kunde ha gjort sitt andra uttalande 1.8.2 baserat på några videofilmer.

Den främre rampen hittades enligt uppgift i 'delvis öppet' läge nere på vraket, 1.12-3 och sid 22 i (5), och hade bara observerats från utsidan med en fjärrstyrd undervattenskamera 3.10 nersänd av finska fartygen 'Halli' och 'Tursas' den 2 och 9 oktober 1994. Silver Linde (8) hade sagt att rampen var stängd och bogen högt över vatten, när han drev förbi förskeppet i en flotte kl. 01.30 1.8.

Dykare hade då inte heller undersökt den inre/främre rampen (det ägde inte heller rum sex veckor senare 1.16 (v) och 3.10 ) - trots att dykarna, enligt Tuomo Karppinen, fick skriftlig instruktion (9) att kontrollera om rampen verkligen varit öppen. I tyska tidningen Stern 18/96 (10) sade Forssberg att öppningen var för liten för en dykare att komma in i garaget och det var nödvändigt att skära bort stål, som förklaring till varför insidan av bildäck och ramp aldrig undersöktes. Det fanns naturligtvis då inga bevis på videofilmerna när och om den främre/inre rampen hade öppnats upp litet grann - på väg, före slagsidan, efter slagsidan eller när skeppet sjönk till botten. Trots detta uppger Kommissionen på flera ställen i del- och slutrapporterna (16), (5) att rampen i överbyggnadens förliga del hade öppnats helt.38

Tre besättningsmedlemmar, Treu, Kadak och Sillaste, kunde ha sett vatten vid garagerampen på monitorn i maskinkontrollrummet (se 6.2.3-5 i (5), jfr 1.3 och 1.48). 3/M Treu var vakthavande maskinist. Han har meddelat att alla maskiner gick normalt, farten var 15 knop och att det aldrig var tal om att sakta in innan eller efter olyckan (slagsidan!) plötsligt inträffade.

Treu hörde två smällar ca kl. 01.14 enligt slutrapporten (5). Enligt delrapporten (16) hörde Treu de två smällarna 'efter' slagsidan uppstod. Treu sade att han sedan såg massor av vatten plötsligt läcka in vid rampens sidor kl. 01.15, innan slagsidan uppstod - rampen var dock på plats. Sedan krängde fartyget 3-4 grader. Treu noterade aldrig den plötsliga krängningen på >30 grader kl. 01.02, som alla passagerare talade om.

Treu slog aldrig alarm eller ringde upp bryggan för att fråga vad som stod på.

Farten sänktes aldrig - maskinerna fortsatte att gå 1.47. Det var normal, full fart framåt tills ett par minuter efter slagsidan. Treu såg aldrig en öppen ramp på monitorn. Kommissionen säger att rampen var helt öppen.

Motorman Kadak sade att han var utanför kontrollrummet, när slagsidan uppstod, och att när han senare kom in i kontrollrummet i monitorn såg vågor på bildäcket. Det är ett mystiskt vittnesmål eftersom, om skeppet krängde, allt vatten skulle vara nere på styrbords läsida på det fullastade bildäcket, där stora lastbilar var parkerade och hindrade att 'vågor' uppstod, och där det inte gick att se vattnet på TV-monitorn! Om rampen verkligen hade dragits ut hade ju 'Estonia' slagit runt på kort tid och Kadak hade aldrig kommit undan med livet. Kadak såg ej heller en öppen ramp på monitorn.

Systemtekniker Sillaste var på däck 0 under kontrollrummet, när slagsidan uppstod, och återvände sedan till kontrollrummet 1.3 - det tog ett par minuter- där han träffade Kadak och Treu. Sillaste antyder att tidpunkten är strax efter kl. 01.00. Han såg på monitorn att rampen var på plats och att litet vatten spillde in genom båda springorna i sidan. Han såg inget vatten på bildäcket (eftersom han inte kunde se däcket på monitoren och eftersom rampen fortfarande var stängd). Sillaste hade uppfattningen att vatten hade trängt in i fartyget (skrovet), för att länspumparna var igång (2) 1.3. De tre vittnesmålen är motsägelsefulla och stämmer knappast heller med vad passagerarna berättade, men det borde vara klart att ingen såg rampen öppen.

Slutrapporten kommenterar inte förhållandet - Kommissionen tror istället enbart på Treu och intervjuade aldrig passagerarna 2.12. Kommissionen kan dock ej förklara, varför Treu aldrig såg en öppen ramp, under de sju till tio minuter han stannade kvar i kontrollrummet 1.48. I slutrapporten (5) anges att rampen omedelbart drogs ut helt när visiret föll av och att sedan fartyget fortsatte framåt och girade babord under flera minuter.

Kommissionen har gjort en stor sak av att de tre sägs ha sett vatten på bildäcket i överbyggnaden, men ignorerar det enkla faktum att maskinist Treu varken slog alarm eller saktade ner farten.

Det är troligt att de tre aldrig såg en droppe vatten på bildäck. De hade nog redan evakuerat kontrollrummet strax efter slagsidan uppstod - eller kanske tidigare. De tres vittnesmål är troligtvis manipulerade. Hade rampen varit helt utdragen så skulle ju flera enorma flodvågor fyllt upp hela rampöppningen och krossat allt i sin väg, 1.1 och Appendix 4).

Emellertid, de tre hjältarna i kontrollrummet sade att de (lugnt?) stannade kvar (sic) i kontrollrummet, tills slagsidan ökat mycket (>50 grader) och att först då livbåtsalarm utlöstes kl. 01.22, Kadak och Sillaste kl. 01.23 tog nödutgången till bildäcket och trapporna till däck 8, medan Treu stannade kvar (!). Treu tog trapporna till däck 8 betydligt senare - kl. 01.30, då slagsidan var 70-75 grader (8). Hur de tre lyckades ta sig ur fartyget vid en tidpunkt, när alla andra passagerare var instängda i fartyget är otroligt och förklaras ej i (5).

Det är mer troligt att de sprang upp till däck 8 direkt efter slagsidan redan kl. 01.03-01.05, precis som alla passagerare och besättning, som ej arbetade. De tre hittade nog på (eller blev tillsagda att säga) att de såg att vatten läckte in kring själva rampen 1.48. Just dessa tidiga, uppenbara lögner gjorde det senare omöjligt att skriva en övertygande slutrapport (5). Rampen kom kanske i kontakt med visiret när visiret föll av, men det ägde rum när färjan hade krängt >40-50 grader, cirka kl. 01.16 eller senare. Rampen kan också ha tryckts upp litet inifrån av last, som skiftade läge, när skeppet sjönk 2.21). Eller var rampen aldrig öppen.

Kopior av videofilmerna (ref B40b,c i SHKs arkiv) av rampen blev inte tillgängliga förrän 1998. Personer som har sett filmerna 1999 hävdar att det inte finns några som helst tecken på att visiret skulle ha dragit ut rampen och att rampen sedan skulle ha stängt sig själv, när färjan sjönk. Rampen verkar å andra sidan knäckt inåt och fastklämd i sin karm 3.10. Vidare är kvaliteten på videokopiorna enligt uppgift urusel.

---

38 Man frågar sig: "Hur visste Kommissionen den 17 oktober att rampen hade slitits loss från sina sex lås och hur hade låsen gått sönder, när inte ett enda ramplås hade filmats eller besiktigats eller undersökts?" Kommissionen ljög helt enkelt 3.10!

1.11 Index