Chalmers Tekniska Högskola/SSPA:s oredliga forskning 2008-2015
Arkimedes princip gäller ej längre
av Anders Björkman

Home

About us

Services

Contact info

News

Order books

Assbook


"While it remains afloat, a capsized vessel will usually contain a large volume of air which can support life."

NTSB, 2000

 

Oredlig forskning och rent fusk av Chalmers Tekniska Högskola 2008-2015

Chalmers Tekniska Högskola har under åren 2006-2008 utfört ett forskningsuppdrag för regeringen/Vinnova att förklara M/S Estonias sjunkförlopp 1994. Uppdraget utfördes av institutionen för Sjöfart och Marin Teknik/professor Olle Rutgersson och av SSPA/Claes Källström, ett bolag (SSPA) som ägs av stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Stiftelsen har till uppgift att vara ägare av stiftelsehögskolan Chalmers. Av uppgiften följer, att Stiftelsen tillsätter högskolestyrelsen och prövar ansvar för denna. I uppdraget ingår också att främja och stimulera till en ständig utveckling av Chalmers. Stiftelsen är yttersta garant för att högskolan fullgör sina åtaganden mot staten, dvs regeringen (!) och andra viktiga intressenter och att inga oredligheter vid forskning förekommer. Stiftelsekapitalet är den finansiella basen för Stiftelsens uppdrag. Chalmers Tekniska Högskolas rektor, Karin Markides, karin.markides@chalmers.se , har dock meddelat att Arkimedes Princip inte gäller i Sverige eller hos Chalmers eftersom regeringen och försvarsminister Tolgfors bestämt detta, dvs det är korrekt i detta sammanhang att släppa ut lite luft. Resultatet är följande:

Chalmers/SSPA har bett om hjälp att utföra uppdraget men total ignorerat ingivna uppgifter. Olika delrapporter om projektet har publicerats; om vatteninflöde i överbyggnad och däckshus och om märkliga modellförsök, mm. Delresultaten (vad som händer innan sjunkning) stämmer ej med vad som sedan anges vara slutresultatet.

I maj 2008 meddelade Chalmers/SSPA slutresultatet av sin Estoniaforskning i rapport no. 4006 4100-4 - Foundering tests (Sjunkprov). Efter kapsejsning (kl. 01.30) flyter M/S Estonia upp och ner enligt Arkimedes Princip ... för att sjunka (sic) under 18 minuter! Skrovet är hela tiden oskadat! Hur kan Estonia sjunka i detta läge?

SSPA anger att M/S Estonia efter kapsejsning flyter horisontalt kl. 01.30-01.34 (skrovet är oskadat) men sjunker av sig själv kl. 01.34-01.52. Varför färjan sjunker under 18 minuter förklaras ej!

Styrelsen för Psykologiskt Försvar, SPF, hade tidigare, mars 2003, meddelat ett annat sjunkförlopp med oskadat skrov. Där hamnar fören betydligt högre upp under sjunkning:

 

SPF anger att Estonia sjunker med fören högt över vatten!

SPF:s sjunkförloppsstudie underkändes redan av anhöriga och överlevande i SPF:s referensgrupp. Ingen överlevande hade sett fören sticka upp 25 meter.

Hur kan ett flytande skrov plötsligt sjunka? Gäller inte Arkimedes Princip?

Chalmers/SSPA-rapporten innehåller allvarliga fel.

Felen handlar om

(i) hur M/S Estonia kapsejsar i fullskala och modellskala och

(ii) flyter upp och ned i fullskala och modellskala på komprimerad luft instängd i det oskadade skrovet och på solitt material under vatten efter kapsejsning.

Självklart är trycket på den instängda luften olika i fullskala och modellskala, vilket beskrivs nedan.

Övertrycket på den instängda luften i modellen är cirka 40 ggr mindre!

Fartyget sjunker dock aldrig varken i full- eller modellskala eftersom tillgänglig flytkraft överstiger vikten/massan, dvs reservflykraft finns efter kapsejsning! Det är resultat av Arkimedes Princip.

Fullskala

I fullskala flöt naturligtvis M/S Estonia upprätt innan olyckan. Hennes deplacement var cirka 11 930 m3 (10 666 m3 luft och 1 264 m3 solitt material i skrovet), total vikt/massa var 11 930 ton, och hon hade cirka 6 886 m3 (6 156 m3 luft och 730 m3 solitt material i skrovet över vattenlinjen) - reservflytkraft - mellan vattenlinje och huvuddäck. Totalt fanns det cirka 16 822 m3 luft i Estonias skrov uppdelad i 14 vattentäta avdelningar.

M/S Estonia flöt självklart enbart, m.h.a. Arkimedes princip, d.v.s. den volym vatten som trängs undan av skrovet, pga fartygets vikt/massa, 11.930 ton, ger motsvarande flytkraft. Djupgåendet var cirka 5.2 meter.

Ovanpå skrovet fanns en överbyggnad för bildäcket och ett däckshus med en volym 59 190 m3. Med en permeabilitet = 0.934 enligt Chalmers/SSPA (utrymme som vattenfylls vid kapsejsning) fanns 3 906 m3 material (inkl. last) i överbyggnad och däckshus som bidrog till flytkraften efter kapsejsning.

När M/S Estonia hade kapsejsat, pga påstått vatten i överbyggnaden som minskade stabiliteten, och sedan flöt upp och ned, komprimerades omedelbart den instängda luften i skrovet, 16 822 m3, p.g.a. yttre vattentryck och ett nytt jämviktsläge uppstod. M/S Estonia flöt nu på flytkraften (volymen) av instängd, komprimerad luft i skrovets 14 vattentäta utrymmen + solitt material, tidigare över, men nu under vatten som tränger undan vatten. Vattnet på bildäcket i överbyggnaden som orsakade kapsejsningen spelar ingen roll.

Botten av den instängda luftbubblan var ej mer än 5 meter under vattenlinjen och luften komprimerades till mindre än 1.5 bar och 11.215 m3. Då 11o930 m3 flytkraft behövs att flyta på och vi nu har 3 906 m3 flytkraft i överbyggnad och däckshus + 11 215 m3 komprimerad luft i skrovet (varav cirka 8 023 m3 under vattenlinjen), så befinner sig 3 191 m3 skrovvolym ovan vattenlinjen. Det är där reservflytkraften hamnade!

Färja som flyter efter kapsejsning kan ej sjunka! De som anser motsatsen har helt enkelt fel!

Estonia flyter sålunda upp och ned med cirka >2 meter skrov över vattenlinjen efter kapsejsning. 5.607 m3 ursprunglig luftvolym i skrovet har ersatts av sjövatten, p.g.a. att vattentrycket har komprimerat luften i skrovet. Men solitt material i däckhus och överbyggnad bidrar med 3.906 m3 flytkraft.

Därför sjunker inte M/S Estonia efter att ha kapsejsat - slagit runt!  

Eftersom skrovet och dess 14 vattentäta utrymmen är oskadade och luften jämnt fördelad i för och akter är ytterbotten i stort sett plan över vattenlinjen efter kapsejsning. Chalmers/SSPA har inte publicerat uppgifter om hur M/S Estonia skulle ha flutit upp och ned i fullskala efter kapsejsning enligt ovan.

 

Ett fartyg kan flyta upprätt eller uppochner!

Repetition!

Vid kapsejsning sker följande :

Flytkraft i överbyggnad och däckshus, dvs 3 906 m3 i M/S Estonias fall, aktiveras när den kommer under vatten och bidrar till flytning upp och ned.

Luft i skrovets 14 vattentäta utrymmen, dvs 16 822 m3, komprimeras omedelbart till, t.ex. 11 215 m3 i M/S Estonias fall (luftbubblans botten är cirka 5 meter under vattenlinjen och trycket är 1.5 bar) och bidrar till flytkraft.

Total tillgänglig flytkraft är därför minst 11 215 + 3 906 = 15 121 m3 efter kapsejsning.

Fartygets vikt/massa är konstant 11 930 ton hela tiden och med antagen specifik vikt 1 ton/m3 för vatten överstiger tillgänglig flytkraft vikten med 3 191 m3 eller ton. Denna volym, reservflytkraft, befinner sig över vattenlinjen efter kapsejsning, dvs fartyget flyter. Inkluderas solitt material i skrovet, <1 000 m3, i flytkraften, flyter Estonia ännu högre. Exakta beräkningar kan lätt göras med dator.

Chalmers/SSPA har inte gjort dessa beräkningar.

 

Modellskala

I modellskala 1/40 är den totala skrovvolymen bara 18 822/64 000 = 0.294 m3 eller, ungefär 294 liter luft (inklusive annat flytbart, solitt material) varav 186 liter är flytkraft (modellen väger cirka 186 kg och deplacerar ungefär 13 cm djupgående) och det finns omkring 108 liter reservflytkraft över vattenlinjen. Vidare finns det en okänd mängd solid flytkraft i överbyggnad och däckshus som borde motsvara 61 liter luft. När modellen välter upp och ned, flyter den på cirka 230 liter komprimerad luft inne i modellskrovet (varav 125 liter under vattenlinjen) och med 61 liter flytkraft/solid volym i skrov/överbyggnad/däckshus.

Men det utvändiga vattetrycket pà luften i skrovet är enbart cirka 10 cm vatten eller 1.01 bar, så volymen luft är enbart reducerad med cirka 3 liter! Eftersom modellen behöver 186 liter flytkraft att flyta på, återstår 105 liter i skrovet (6 912 m3 i fullskala) över vattenlinjen efter en modellkapsejsning.

Det innebär att modellen flyter med cirka 10 cm skrov (4 meter fullskala) över vattenlinjen, vilket kan ses på videos och bilder av offentliga tester! Anledningen är helt enkelt att luftövertrycket i skrovet är cirka 40 ggr mindre i skala 1/40 än i fullskala!

Att kompensera detta höga flytläge måste cirka 58 liter luft släppas ut ur modellens 14 vattentäta utrymmen (3 731 m3 i fullskala). Modellen kommer sedan att flyta (obs!) med cirka 6 cm skrov, dvs 2.4 meter fullskala, över vattenlinjen med 50 liter luft kvar ovan vattenlinjen (3 191 m3 i fullskala).

Om Estonia flyter i fullskala efter kapsejsning, så flyter Estonia i modellskala precis likadant efter att ha släppt ut luft.

SSPA:s Estoniamodell flöt klart upp och ned efter kapsejsning med cirka 10 cm skrov (105 liter) över vattenlinjen!

Photo: Bertil Calamnius

Modell av Estonia flyter efter kapsejsning i SSPA Sweden AB:s skeppsprovningsbassäng, April 2008.

Efter ett tag sjunker modellen när luft släpps ut genom dolda ventiler i botten!

Inget sjunkförlopp skulle därmed ha uppstått! Det är naturligtvis omöjligt att komprimerad luft i 14 vattenäta avdelningar i det oskadade skrovet tränger ut i atmosfären!

Men Chalmers/SSPA anger motsatsen!

 

Oredlig forskning

Hur förklarar Chalmers/SSPA denna märklighet i sin rapport?

"Ett antal prov gjordes där modellen kapsejsade, luft stängdes inne och modellen flöt (obs!) uppochned. Luftvolymen av instängd luft mättes och ett medelvärde pà 40 liter (2 560 m3 fullskala) bestämdes. Även trycket (obs!) på den instängda luften mättes. Skallagarna anger att 20% av den instängda luften i den givna situationen (dvs 512 m3 fullskala) måste släppas ut, så att korrekt mängd luft finns kvar i modellen, se Appendix 1. I detta fall skulle cirka 8 liter (dvs 512 m3 fullskala) luft släppas ut enligt skalreglerna. De två ventilerna i modellbotten kalibrerades att släppa ut 6.7 liter (dvs 429 m3 fullskala) varje minut under aktuellt tryck (dvs 1.01 bar). Det innebär att en ventil kunde hållas öppen under litet längre än en minut under provet".

Det låter inte särskilt vetenskapligt eller övertygande och är ej enligt de aktuella situationerna i fullskala och modellskala. Inga prov redovisas!

Bara 40 liter luft i hela modellskrovet! Det var ju 186 liter i hela skrovet innan kapsejsning som borde blivit 183 liter komprimerad luft vid 1.01 bar. Och skall man bara släppa ut 8 liter eller 20%? Enligt ovan skall ju M/S Estonia flyta i fullskala med minst 3 191 m3 skrov över vattenlinjen efter kapsejsning fullskala, eller med 50 liter i modellskala. Med bara 40 liter luft i hela skrovet modellskala, skulle Estonia inte ha flutit alls.

P.g.a. olika lufttryck i full- och modellskala flyter modellen sannolikt med minst 105 liter skrov över vattenlinjen, dvs 55 liter för mycket. Denna överskottsluft uppdelad i 14 numera lufttäta avdelningar kan naturligtvis släppas ut, om man har för avsikt att låta modellen flyta med skalenlig volym ovan vattenlinjen.

Chalmers/SSPA ignorerar flytkraften som finns i överbyggnad och däckshus som nu befinner sig under vatten. Totala volymen av denna var 3o906 m3 fullskala eller 61 liter i modellskala! Det är mycket enkelt att fastställa hur modellen flyter upp och ned! Det är ju bara att välta den manuellt och mäta ordentligt och rapportera.

Chalmers/SSPA:s slutrapport innehåller inga uppgifter alls om M/S Estonias totala flytkraft i full- och modellskala efter kapsejsning, dvs mängd solitt material under vatten och volym komprimerad luft i skrovet och hur dessa beräknas och justeras.

Och hur kan man då förklara sjunkförloppet, som just skall påbörjas?

6.7 liter/minut modellskala är 429 m3/minut i fullskala. Chalmers/SSPA vet att M/S Estonia skulle ha sjunkit direkt i fullskala om hon skulle ha sjunkit, pga brist på flykraft. Man måste släppa ut mer luft ... och snabbare för det att visa samma sak i modellskala! Och hur släpper man ut 105 eller 55 eller 44 eller 8 liter luft, när övertrycket är så litet? Och varför släpper man ut luft under 20 minuter, när man uppger att 1 minut räcker?

Modellprov måste göras mycket exakta för att representera fullskala! Och om det gäller ett dynamiskt fenomen, sjunkning, måste man naturligtvis släppa ut all överskottsluft, pga skaleffekter och kompression, omedelbart!

Chalmers/SSPA anger att M/S Estonia i full- och modellskala långsamt - under cirka 18 minuter - sjunker efter kapsejsning, dvs flykraften, solitt material och komprimerad luft i 14 vattentäta avdelningar, blir långsamt (?) mindre än deplacementet!

Det finns ingen vetenskaplig grund för detta påstående. Det är fritt uppfunnet. Varken mängd solitt material eller komprimerad luft ändras! De är konstanta! Luften är instängd i 14 lufttäta avdelningar! Man har också presenterat samma fenomen vid offentlig visning inför media och allmänhet. Ventiler i botten att släppa ut luft under 20 minuter är medvetet fusk!

Chalmers/SSPA har också låtit en underleverantör, Safety at Sea, Ltd, utföra en data/videosimulation av av samma sjunkförlopp. Data/videosimulationen och modellprovet visar båda exakt samma sjunkförlopp under 20 minuter! Anledning? Även data/videosimulationen, utförd av en PhD student i Glasgow, är oredlig! Studenten, Clemens Strasser, ersätter, manuellt, komprimerad luft i skrovets 14 vattentäta avdelningar med vatten i simulationen. Tala om manipulation. Naturligtvis på befallning av professor Dracos Vassalos.

 

Villkor för omedelbar sjunkning efter kapsejsning

Om Estonia i fullskala inte hade 6 886 m3 reservflytkraft i skrovet från början enligt ovan, utan enbart cirka 4 000 m3 reservflytkraft (SSPA anger inte det riktiga värdet eller om det inkluderar volym i överbyggnad och däckshus) och om hon saknade flytkraft i överbyggnad och däckshus, skulle hon ha sjunkit direkt vid kapsejsning. Hela skrovluftvolymen skulle ha komprimerats till <10 000 m3 vid kapsejsning. Det kapsejsade skrovet flyter djupare efter kapsejsning, luftbubblans undre del är >5.0 meter under vatten och vattentrycket på luften i skrovet blir omedelbart >1.5 bar, och den återstående flykraften av komprimerad luft och solitt material blir för liten att tillåta flytning, dvs är mindre än vikten. Den uppochned vända färjan sjunker då direkt.

I normala fall flyter alltid fartyg efter kapsejsning, speciellt färjor med ordentlig vattentäta avdelningar i skrovet! Solid flytkraft i hela fartyget under vatten och komprimerad luft i skrovets olika avdelningar bidrager till det. Kapsejsade, flytande fartyg utgör en fara för sjöfarten och sänks därför, t.ex. genom att göra en öppning i skrovet och släppa ut luft. Det är inte enkelt om luften i fartyget befinner sig i flera avdelningar, men tillåter att man kan rädda personer instängda i skrovet, t.ex maskinrummet. Det finns många exempel på det!

I modellskala flyter modellen med motsvarande 7 056 m3 (105 liter modellskala) reservflytkraft upp och ned efter kapsejsning och det krävs att denna luft släpps ut - genast - för att tillåta modellen att sjunka omedelbart. Om man bara släpper ut 6.7 liter varje minut (429 m3/minut i fullskala) tar det 16-17 minuter för modellen att sjunka ... som vi kan se i videos av modellproven och i datasimulatuioner. Men det har inget med verkligheten att göra. Chalmers/SSPA fuskar! Medvetet. Anledningen torde vara att regeringen inte vill ha ett annat resultat! SSPA har tidigare, 1995, producerat en förfalskad rapport för Statens Haverikommissions räkning beträffande vågkrafter på Estonias förskepp.

 

Sammanfattning av Chalmers/SSPA:s kriminella oredligheter

Modellprov och teoretiska beräkningar av Chalmers/SSPA, 2006-2008 kring M/S Estonias vattenfyllnad efter kapsejsning kan ej jämföras med och visar ej fullskala och verklighet och stämmer inte med vittnesuppgifter eller internationella forskningsuppgifter och erfarenheter av kapsejsningar.

 

Eftersom M/S Estonia, fullskalla flyter efter kapsejsning som alla beräkningar visar, skulle modellen också flutit, naturligtvis högre, och aldrig sjunkit oavsett om man släppte ut litet luft efter kapsejsning för att kompensera högt flytläge.

Hade M/S Estonia, fullskala, inte flutit efter kapsejsning av okända skäl, skulle hon naturligtvis ha sjunkit direkt. Att visa detta i modellprov måste 105 liter instängd luft omedelbart släppas ut ur modellen. Att manipulera modellprovet och bara släppa ut 6.7 liter varje minut fördröjer sjunkning med 15-16 minuter, som vi faktiskt kan se på videos av modellprovet. Det har inget med verklighet att göra!

Chalmers Tekniska Högskola och dess bolag SSPA, representerade av tekn.drs. Olle Rutgersson och Claes Källström, bedriver oredlig forskning och publicerar falska forskningsresultat! SSPA har tidigare, 1995, gjort samma sak. Det hela är vetenskapligt fusk av kriminell karaktär eftersom regeringen betalar projektet.

Detta har naturligtvis meddelats Chalmers styrelse! I brev 25 augusti 2008, ref.no.: C 2008/627 meddelar dock rektor/president Karin Markides bara att

"Avsikten med dessa särskilda studier var att konfirmera huruvida ett föreslaget händelseförlopp kunde förklara M/S Estonias sjunkning, ej att studera alla möjliga händelseförlopp. Chalmers åsikt är att arbetet har varit öppet för insyn och väl uppfyller kraven på ett komplext forskningsuppdrag såsom detta."

Detta svar är rent floskel och en skandal för Chalmers. Ett kapsejsat fartyg som flyter sjunker inte sedan ... långsamt. Markides försvarar regeringens olagligheter!

 

Regeringens förslag beträffande misstänkt oredlighet i forskning

Samma regering som betalar Chalmers/SSPA:s oredligheter framhåller i propositionen "Ett lyft för forskning och innovation" (prop. 2008/09:50) vikten av att allmänhetens förtroende för hanteringen av misstänkt oredlighet i forskning vid universitet och högskolor bibehålls och stärks.

Att det är lärosätenas ansvar att utreda misstankar om oredlighet i forskning anges i 1 kap 16 § högskoleförordningen (1993:100). Det är också universiteten och högskolorna, i egenskap av arbetsgivare, som har en skyldighet att vidta åtgärder mot anställda om oredlighet konstateras ha förekommit.

I nämnda proposition bedömer regeringen att lärosätenas ansvar att utreda misstankar om oredlighet bör bestå, men att en utredning, utförd av experter utanför den högskola där misstanke om oredlighet uppkommit, i vissa fall kan bidra till förtroendet för utredningens resultat.

Regeringen anser därför att det bör inrättas en expertgrupp för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Expertgruppen bör ha till uppgift att på begäran av universitet och högskolor lämna yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet. Det bör för statliga universitet och högskolor som regel vara en skyldighet att i en utredning inhämta yttrande från denna expertgrupp, om en anmälare eller en anmäld person så begär.

I november 2008 fick Vetenskapsrådet i uppdrag att under en övergångsperiod hantera frågor om oredlighet i forskning. Uppdraget gäller fram tills dess att den ovan nämnda expertgruppen har inrättats vid Centrala etikprövningsnämnden.

Vetenskapsrådet uppmanades därför av mig - Anders Björkman, civilingenjör, skeppsbyggnad, utexaminerad från Chalmers 1969 - att utreda oredligheter i samband med Chalmers/SSPA:s Estoniaforskning 2006-2008, t.ex., genom att be en oberoende expertinstans, t.ex. ett klassningssällskap, att bedöma Chalmers och mina uppgifter. Resultatet borde t.ex. ha meddelas i september 2009 i samband med alla evenemang som då planeras att minnas och lära av olyckan. 

Vetenskapsrådet beslöt att inte göra något!

 

Fusket vid Strathclydes universitet

Prof. Vassalos vid Strathclydes universitet har gjort en liknande falska simulation av Estonias sjunkförlopp. Vassalos har försökt stämma mig för ovan uppgifter (men har tydligen givit upp). Strathclydes universitets rektor Jim McDonald anser att Vassalos simulation är riktig. But the case is not closed!

 

Fusket vid Chalmers Tekniska Högskola 2010-2015

Vetenskapsrådet har senare 2009-2011 inte gjort ett skvatt. Chalmers Tekniska Högskolas rektor, Karin Markides, karin.markides@chalmers.se, har därefter igen meddelat mig att Arkimedes Princip inte gäller i Sverige eller hos Chalmers eftersom regeringen och försvarsminister Tolgfors bestämt detta, dvs det är korrekt i detta sammanhang att släppa ut lite luft och prostituera sig. Ingen bryr sig ju i dagens Sverige om sådana struntsaker.

Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik och SSPA/Claes Källström har av mig ombetts kommentera ovan utan resultat. Källström insjuknade 2009 och avled 2010. Rutgersson svarade ej och blev pensionär.

Jag bad därför Rutgerssons efterträdare Klas Brännström förklara sig 2011. Brännström lovade göra det. Men han avgick 2013. Jag bad Brännströms efterträdare Karin Andersson förklara om inte Arkimedes princip gäller hos Chalmers Tekniska Högskola. Andersson vägrade svara.

Jag bad Anderssons kollegor/experter hos institutionen svara. Och det gjorde en! Han meddelade 2014 att Chalmers goda rykte bibehålls genom att inte samarbeta med mig. Och januari 2015 har Chalmers igen bekräftat det, dvs Arkimedes princip gäller inte hos Chalmers Tekniska Högskola.

Arma teknologer!

 

Contact anders.bjorkman@wanadoo.fr 

Heiwa Co start page

Heiwa Co English Estonia page

Heiwa Co Swedish Estoniasida