'Det finns inget skäl för Sjöfartsverket att särskilt kommentera Björkmans påståenden om tidpunkter och positioner för återfinnandet av visiret och vraket. Det är en fråga som saknar betydelse för det förebyggande sjösäkerhetsarbetet.'
Sjösäkerhetsdirektör Johan Franson till Näringsdepartementet 15 december 2000
'Som en av förutsättningarna för sitt scenario påstår JAIC att Estonia tappade bogvisiret en kvart före förlisningen. Haverikommissionen uppger i sin rapport att bogvisiret återfanns 1.6 kilometer ifrån vraket efter tre veckors letande. På den sonarbild som togs under sökningen efter Estonia syns ett föremål alldeles invid bogen av fartyget som i storlek och form tycks överensstämma med bogvisirets storlek och form. Vi vet också att den sonarteknik som användes var nog avancerad för att lokalisera ett badkar på 80 meters djup en kilometer bort. Påståendet att man letade idogt i tre veckor efter bogvisiret faller på sin egen orimlighet.'
Riksdagsledamot Lars Ångström (mp) 3 mars 2005
1.14 Visiret (18 oktober), vraket (30 september) och annat skrot (fragment - 5 oktober). Tre finska fartyg rapporterade fel vrakposition. Visiret i gott skick! Visiret lokaliseras 1 560 meter väster om vraket den 18 oktober
Visiret lokaliserades enligt uppgift (vilket rapporterades i Lloyd's List 20 oktober 1994) först den 18 oktober 1994 av finska bevakningsfartyget 'Tursas' omkring en sjömil väster (!) om vraket, dvs Kommissionen angav att vraket befann sig en sjömil öster om det saknade visiret.
Men visirets verkliga position - latitud/longitud meddelades ej den 18 oktober och kunde ej stämmas av mot den då uppgivna, falska vrakpositionen. Visirets position markerad med en röd boj bestämdes först senare den 9 december 1994 till omkring N59°22',97, E21°39',33 ± 100 meters enligt ett meddelande från svenska (sic) flottan (eller KA) och det är den positionen som anges i slutrapporten (5). Det låg enligt uppgift på cirka 70 meters djup. Om visiret verkligen hade befunnit sig under den röda bojen är obevisat. För varför angavs inte visirpositionen av 'Tursas'?
'Tursas' hade letat efter visiret enligt följande:- Mellan den 1 och 6 oktober letade 'Tursas' i ett område en sjömil söder om 'vraket' som sträckte sig två sjömil österut och en sjömil västerut från 'vraket', dvs i ett tre kvadratsjömil stort område (söder om 'vraket'). Uppgiften bör tas med viss reservation - en falsk vrakposition hade ju uppgivits och det är ännu oklart om sökningen skedde med utgångspunkt från den falska eller verkliga vrakpositionen! Sökning söder om den falska vrakpositionen var norr om den verkliga vrakpositionen.
1.14.1 Fragment lokaliseras 2 500 meter väster om vraket den 5 oktber
Enligt uppgift fann man inget visir men en del 'fragment' av olika slag den 5 oktober - som skulle ha bevisat 'Estonia's babordsgir 2.500 meter väster om vraket efter förlusten av visiret, vars position enligt uppgift inte var känd den 5 oktober - uppgavs ha lokaliserats. Det är enkelt att konstatera att den senare föreslagna giren (som det inte heller finns bevis för) gjordes utanför det angivna området - se nedan och 1.9, dvs uppgiften att 'fragment' skulle bevisa giren är falsk.
Den 8-10 oktober fortsatte letandet efter visiret, men 'Tursas' befann sig då i närheten av vraket och ankrade i olika positioner kring vraket och filmade föremål på botten, inklusive vraket och sannolikt visiret, med ROV - se nedan. Sedan befann sig 'Tursas' i hamn tills den 17 oktober då man, med svenska marinofficerare ombord, avseglade för att den 18 oktober finna visiret - som angivits ovan - en sjömil väster om vraket.
Ingen sökning hade ägt rum i det området där visiret uppgavs ha hittats.
Och ingen sökning lär någonsin ha ägt rum där 'giren' uppgavs ha ägt rum - en halv sjömil ytterligare väster om visiret, där 'fragment' skulle ha hittats. 'Fragment' som skulle ha bevisat giren väster om visiret, efter förlusten av visiret, uppgavs senare av Kommissionen ha hittats bara 200-300 meter väster om vraket (sic).
1.14.2 Visiret filmat den 9 oktober (I)
Om visiret verkligen lokaliserades den 18 oktober 1 560 meter väster om vraket är mycket oklart. Tyska slutrapporten utgiven i juni 2000 hänvisar till ett fax (bilaga 24.405 i den tyska rapporten) sänt den 10 oktober av Tuomo Karppinen, den finska tekniska chefsutredaren, till sin svenska kollega Börje Stenström, där Karppinen säger:
'Tack för din fax och den goda bilden av visiren (sic) och rampen ... Vi filmade igen visiren (sic) och rampen med ROV ...en sammanfattning av våra observationer är bifogad. ... Hoppas vi träffas idag kväll i Nådendal'.
Officiellt hittade den finska kustbevakningen ('Tursas' - med svenska marinofficerare ombord) inte visiret förrän den 18 oktober 1994 som redovisats ovan, men Stenström och Karppinen hade alltså bilder av visiret redan minst en vecka tidigare.
Hur den finska kustbevakningen hittade visiret den 18 oktober 1994 framgår också av den tyska rapporten. Man åkte ut i Östersjön, ankrade upp, sände ner en ROV och filmade visiret - det var inte tal om sökning med sonar en sjömil väster om vraket - man får intrycket att de visste var visiret (inte) fanns. 'Tursas' uppgav ingen position för platsen där de ankrade och filmade.
Lehtola meddelade sedan att visiret låg
'en sjömil väster om vraket',
vilket media, inklusive Lloyd's List rapporterade.
Lehtola kunde naturligtvis inte uppge en påstådd visirposition, eftersom han redan uppgivit en falsk vrakposition 1.3, som inte var en sjömil öster om 'visiret'. Senare uppfann man tydligen att visiret hittades 1 570 meter väster om den riktiga vrakpositionen. Hur det hamnat där har ingen kunnat förklara 1.9. Tyskarna meddelar uppgifter i sin slutrapport att visiret hittades vid vraket.
För att klargöra begreppen om vrakets (30 september), visirets (18 oktober) och fragmentens (5 oktober) av Kommissionen angivna positioner repeteras dessa nedan:
1.14.3 Vraket funnet 30 september och filmat 2 oktober - falsk position uppgiven och markerad med en blå boj - Lehtola ljuger
Finska fartyget 'Suunta' lokaliserade vraket efter 'Estonia' kl. 15.30 GMT den 30 september med sonar och ekolod. Vraket, som sedan fotograferades den 2 oktober 1994 1.4 av finska fartyget 'Halli', rapporterades i position N59°23'54.60" (N59°23.9'), E21°42'10.20" (E21°42.2')41 av Lehtola, vilket inte är en sjömil (1 852 m) öster om visiret.
Den av Lehtola uppgivna vrakposition var medvetet felaktig - lögnaktig. Lehtola 'isolerade' vraket i en falsk position nordost om den verkliga, så att man sannolikt i lugn och ro kunde spränga och dra loss visiret från vraket under vatten (vilket kommer att beskrivas senare).
När Sjöfartsverket 941110 gick ut och begärde anbud om dykarundersökning 1.16 meddelade man denna felaktiga position - markerad med en blå boj, och dykpråmen 'Semi 1' hamnade 2 112 meter fel den 2 december 1994. En blå boj hade alltså lagts ut som villospår. Hur 'Semi 1' sedan lokaliserade vraket skedde med annat ett fartyg som enligt uppgift hjälpte 'Semi I' att finna vraket med sonar kvällen den 2 december 1994. Ingen ombord på 'Semi 1' lär ha funderat över det märkliga med den falska vrak/bojpositionen den 2 december.
1.14.4 Inga skäl att kommentera en falsk vrakposition
När Sjöfartsverket i oktober 2000 ombads av regeringen kommentera vrakets och visirets olika positionsuppgifter i detta kapitel lämnades följande yttrande den 15 december 2000 (beteckning 0799-0036172):
"Det finns inget skäl för Sjöfartsverket att särskilt kommentera Björkmans påståenden om tidpunkter och positioner för återfinnandet av visiret och vraket. Det är en fråga som saknar betydelse för det förebyggande sjösäkerhetsarbetet.Verket vill emellertid erinra om vad som är sagt om vrakets position i den i december 1994 av verket framlagda rapporten med konsekvensanalys av ett beslut att omhänderta omkomna från Estonia. Den felaktiga positionsangivelsen från finska myndigheter, som endast hade den betydelsen för Sjöfartsverkets undersökning av Estonia i december 1994 att arbetet försenades några timmar, bör definitivt inte särskilt uppmärksammas i en seriös behandling av utredningen av Estoniakatastrofen.".
Sjöfartsverket anser alltså att en falsk vrakposition och uppgifter om sökning, visir, fragment, etc. relativt en falsk eller riktig vrakposition 'bör inte särskilt uppmärksammas i en seriös behandling' av Estoniautredningen. Som framgår av 1.3 hade Lehtola, inte någon finsk myndighet, stämt av den falska vrakpositionen med just Franson (och Forssberg), men när det ägde rum - före eller efter dykningen - är oklart. Troligtvis var Forssberg och Lehtola helt införstådda med att visiret hade sprängts loss under vatten strax efter olyckan. Franson 1.16 blev införstådd senare.
1.14.5 Stort föremål funnet vid vraket den 2 oktober
Söndagen den 2 oktober redovisades resultatet av sökningen med sonar och ekolodningen kring vraket den 30 september av doktor Nuorteva. (finska statens Hydrografiska byrå) i Dagens Nyheter.
"Intill fören finns ett stort föremål, som endera slitits loss eller hänger kvar på vraket. Föremålet skulle enligt Nuorteva kunna vara det skadade visiret eller en del av visiret" (DN 3.10).
Svenska Dagbladet tillade att föremålet
"var av samma storlek"
som visiret och att det syntes på samtliga fyra bilder.
Det enligt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med sonar påträffade stora föremålet intill fören, som endera slitits loss eller hängde kvar, försvinner senare ur alla diskussioner. Föremålet kunde ju vara det försvunna visiret eller något annat, vilket är lätt att fastställa med en kompletterande granskning av de fyra sonarbilderna. Sökandet efter visiret fortsatte emellertid på andra ställen.
1.14.6 'Fragment' från vraket funna den 5 oktober
I slutrapporten (5) kapitel 12.5 anger
Kommissionen att förekomsten av 'fragment'
från 'Estonia' funna den 5 oktober (sic)
bidrog till att fastställa fartygets
manöver - inklusive 180 graders giren - mellan
den då okända visirpositionen (känd
den 18 oktober) och vrakposition (känd den 30
september), dvs efter att dr Nuorteva funnit
ett stort förmål i närheten av
vraket. Alla uppgifter om 'fragment' på
havsbotten är falska, obevisade och ren
desinformation av följande enkla skäl. Om
'fragmenten' hade trillat av efter att
slagsidan uppstod och på grund av slagsidan
borde de ha lokaliserats 2 000 - 2 500 meter
väster om vraket och 500 - 1 000 meter
väster om visiret, MEN, där hade man
aldrig letat den 5 oktober! 'Fragmenten' återges i en
rad tidningsartiklar i bland annat Svenska
Dagbladet, SvD. Det är intressant att notera
hur olika medlemmar, Karppinen, Lehtola,
m.fl., i Kommissionen ljuger utan att blinka. SvD den 8 okt:-
"Enligt en finsk medlem i
haverikommissionen hittade 'Tursas' (ett finskt
bevakningsfartyg) ett stort
föremål mycket nära
den rutt som 'Estonia' brukade följa ...
Toumo Karppinen: ...det måste vara ganska
nära 'Estonia'.42"
Notera uttrycket 'nära den rutt som
'Estonia' brukade följa' vilket antyder att man
kände till rutten den 7 oktober. Positionen
för föremålet var nära 'Estonia'.
SvD den 9 okt:
"...Under sökandet med ekolod i området har föremål hittats på botten efter den väg 'Estonia' tagit. Enligt Olof Forssberg, ordförande för den svenska delen av haverikommissionen, är det sannolikt bland annat bogvisiret man hittat. Kari Lehtola: 'Vi har hittat skrot, men det är nog från andra delar av fartyget. Dessa delar berättar vilken kurs 'Estonia' hållit'.43"
Hur man hittar föremål med ekolod och hur delar berättar om en kurs är oklart. Notera vidare uttrycket 'efter den väg 'Estonia' tagit' vilket antyder att man hade tillgång till en plott av 'Estonia's kurs. SvD den 10 okt:
"Kari Lehtola avfärdar sin svenska kollegas, Olof Forssbergs, uppfattning att bogvisiret redan hittats vid de ekolodningar som företagits. Kari Lehtola: Metalldelar har hittats, men de är inte stora nog att vara bogvisiret."
Notera att 'Metalldelar har hittats' med hjälp av 'ekolod', men dessa beskrivs ej i slutrapporten (5). Dessa metalldelar borde ju ha bekräftat rutten och giren 2 500 meter väster om vraket, men där letade man ju aldrig 5 oktober. Och vad var det för metalldelar? Hur och varför hade de trillat av? TT den 11 okt:
"Kari Lehtola: Något bogvisir har inte hittats, men väl ett större metallföremål. Av arbetsmaterial från kommissionen framgår att metalldelen, förutom skrotet, var 5-7 x 10 meter och hade formen som överenstämde med visiret. Senare undersökningar, då delen filmats, visar att det "bara var en stålplåt"".
Notera att 'ett större metallförmål' hittades, 5-7 x 10 meter med form som överensstämde med visiret, den 5 oktober. Och att det hade filmats! Men var? Vid visirpositionen 1 570 m väster om vraket där 'Estonia' girade?
Det enda fartyg som filmade 8-9 oktober var 'Tursas' som befann sig ankrat vid vraket. Den 5 oktober sökte man med sonar/ekolod. Men detta stora föremål finns ej beskrivet i slutrapporten. Om det inte var visiret, skulle det ju ha kunat vara, t.ex. avsliten bordläggningsplåt som resultat av läckage. Inte ett ord om detta jätteobjekt - ett större metallföremål - i slutrapporten (5).
Och varför skulle ett stort metallföremål hittas i närheten av vraket? 'Estonia' hade ju drivit under 35 minuter efter slagsidan uppstod och vraket befann sig ju långt från den riktiga olycksplatsen, dvs där visiret enligt uppgift hade trillat av.
1.14.7 Soltak
I Dagens Nyheter 11 mars 2001, dvs drygt sex år senare, meddelade Lehtola att 'stålplåten' var ett soltak i korrugerad plåt (som alltså även filmades på havsbotten). Men varför meddelade inte Lehtola den 11 oktober 1994 att det var ett soltak, som man hade hittat? Och hade 'Estonia' ett soltak av korrugerad plåt? Det borde ha suttit högst upp på fartyget och kunde enbart ha lossnat när fartyget sjönk. Och skrotet från andra delar av fartyget?
Vad var det för skrot som hittades och filmades som konfirmerade kursen före och giren efter den påstådda förlusten av visiret > 2 000 meter väster om vraket? Alla ovan uppgifter om 'fragment' av Lehtola, Karppinen och deras kollegor 1994-2001 måste bedömas som ren lögn och vilseledning.
1.14.8 Vraket filmat igen den 9 oktober (II) - fotografering visir och ramp
Vraket och den stora plåten fotograferades ytterligare den 9 oktober av finska fartyget 'Tursas' och då borde rätt vrakposition kunnat anges och meddelas media. Men så skedde inte. Inte heller filmade man officiellt det stora metallföremålet vid vraket om det inte var just visiret man filmade. Alla filmer tagna den 9 oktober har redigerats och alla bilder av 'fragment' är bortklippta.
SHK:s dagbok säger måndag 94-10-10 att akt I 15 är ett fax från Börje Stenström till Tuomo Karppinen som handlar om
fotografering visir och ramp'.
Emellertid akt I 15 (själva faxet) handlar mest om fotografering 'varför rampen inte höll tätt' !
Vid denna tidpunkt, 10 oktober, var den officiella ståndpunkten att visiret hade trillat av på okänd plats (sannolikt långt öster om vraket) utan att draga upp rampen, och att vågor sedan öppnat rampen - på något sätt - och att sedan 'Estonia' fått slagsida, stannat och sjunkit - långt väster om det avtrillade visiret. Varför SHK:s sekreterare Gunnel Göransson skrev i dagboken om fotografering av visir och ramp är oklart men kanske hon menade vrak och ramp? Men kanske en 'bifogad plan' visade visiret - som hängde vid eller låg under fören?
Börje Stenström ville nämligen att Karppinen (som var ute med 'Tursas' och filmade vraket med ROV) skulle filma
'enligt bifogad plan'.
Stenströms bilaga (i SHK:s arkiv i december 2000) är på engelska (själva faxet är på svenska) och talar om
"These additional pictures are primarily needed for further investigation of damage to the bow visor (dvs visiret som officiellt inte hade hittats - förf. anm.) and ramp and for evaluation of likely sequences of events".
Hänvisningar sker till en bifogad skiss (den bifogade planen?) där olika saker markerats med stora bokstäver men inget visir (bow visor) visas - det handlar om en kopia av figur 8.1 i (5) utan skador markerade.
Det är dock sannolikt att både visir och ramp var indikerade på 'bifogad plan' och att man skulle filma utan att visa visiret, eller på så vis att bilder av visiret senare kunde redigeras bort. Man hade ju redan meddelat att visiret hade trillat av långt (österut?) innan fartyget sjönk, dvs visiret kunde inte hittas vid vraket.
Karppinen svarar på god svenska samma dag (akt I 16) per fax - han befinner sig på 'Tursas' som har ROV-utrustningen, etc. Karppinen tackar Börje Stenström för bilden (planen?) av
'visiren och rampen'.
Det kan ju inte vara en bild av vraket som Stenström skissat. Sedan meddelar Karppinen att de ändrat sina planer och var ute redan på söndag (9 oktober) - de tänkte att de hittat visiren med sonaren. Det var naturligtvis lättare att hitta ett förmål på botten med sonar (ekolod) från havsytan än en mycket långsam ROV nere på 83 - 64 meters djup som bara kan se ett par meter. Därför säger Karppinen att de inte kunde hitta visiren med ROV. Men de fann troligtvis visiren med sonar vid vraket för Karppinen säger i nästa mening att - när de lokaliserat visiren med sonaren ('Tursas' var då enligt sin loggbok vid vraket - fastän positionen är oklar - Lehtola hade ju angvit en falsk vrakposition) - så
'filmade vi igen visiren och rampen med ROV'.
Ingen tvekan om att det handlar om visiret, som alltså lokaliserats och filmats igen den 9 oktober! Med stor sannolikhet hade man även filmat visiret tidigare.
Sedan säger Karppinen på perfekt svenska i faxet -
'en sammanfattning av våra observationer är bifogad'.
Bilagan i SHK:s arkiv i december 2000 är dock en kopia på Stenströms skiss i akt I15 (som ju inte visar ett visir) med diverse kommentarer på engelska - det är en exakt upprepning av skadorna på figur 8.1 i slutrapporten (5) som hade filmats den 2 oktober. Själva visirlåsen - noterade med bokstav A - är bara skissade, så det kan inte vara skisserna som är den goda bilden av 'visiren' och skisserna innehåller alltså inte "bow visor" eller visiret. Och de flesta av observationerna är repetition av observationer gjorda den 2 oktober av 'Halli' och redan rapporterade av Kommissionen. Det verkar klart att man besiktigade även styrbords frontskott (kl. 22.45). Det anges vara oskadat. Tjeckiska dykare fann ett stort - 2,0 - 0.6 meter stort sprängt hål där i september 2000 - se nedan. Filmen tagen den 9 oktober är redigerad och sekvensen där det sprängda hålet finns är bortklippt.
1.14.9 Visiret
Det finns dock en referens till visiret - se nedan. Det sägs att 'visor arm broken' på styrbords sida (ovan bokstav H). Naturligtvis ser vi ingen avbruten visirarm på figuren.
Bilden som bifogas fax akt I16 den 10 oktober 1994 visas nedan (fig 1.14.1):
Fig 1.14.1 - Bilaga till fax I16
Det kan tilläggas att i all korrespondens skriver Karppinen (och Lehtola) mycket bra svenska - båda skriver dock visiren i bestämd form, i stället för visiret.
När man studerar akterna I15 och I16 får man intrycket att bilagorna inte hör till faxen!
Man får känslan av att materialet i arkivet manipulerats i efterhand. Ett exempel är att på dr. Karppinens 'bild' skrivs om Atlantlåsets tre brickor på förpiksdäcket - som redan hade filmats den 2 oktober - att
'all three broken due to local overload'
- varför upprepa denna uppgift som inte heller var sann - det enda man kunde se på filmen var tre rostiga, avbrutna brickor som tillhörde låset och som kunde ha slagit loss tidigare, dvs låset var skadat innan katastrofen. Några skador på förpiksdäcket noteras ej heller. Senare uppgavs att förpiksdäcket skadats av visiret som slagit emot det.
1.14.10 Sprängskadan i förskeppsskottet ej noterad
Den enorma skada skada som tjeckiska dykare upptäckte, mätte, dokumenterade och filmade i augusti 2000 3.10 finns ej filmad, noterad och kommenterad på 'bilden' som hör till fax I16.
Videofilmer av visiret försvinner
Vidare meddelar Karppinen att han vill ta med sig videofilmen (från söndagen) när de - Stenström och Karppinen, träffades måndag kväll den 11 oktober i Nådendal. Det handlar om fyra oredigerade videofilmer som sedan hamnade i akt B2 94-10-14 hos SHK med beskrivning skriven av Gunnel Göransson:
' 4 st videofilmer (ramp, visir (sic) m.m.) tagna 94-10-08--09',
dvs filmer med visir fanns hos SHK den 14 oktober! Och det var inte tal om en stålplåt eller soltak!
När TV4s nyhetsreporter Joachim Dyfvermark den 23 februari 2000 försökte få kopior på dessa fyra videofilmer meddelade SHK:s GD Ann-Louise Eksborg den 1 mars 2000 (ref. A 04/99) att aktbilaga B2 bara bestod av tre (sic) VHS-band varav två var oredigerade (sic) inspelningar och ett innehöll ett sammandrag. Filmen med stålplåten eller visiret hade försvunnit eller redigerats bort!
Stenström fick Karppinens fax den 10 oktober. Karppinen och Stenström tittade sedan på Estonias systerfartyg Diana II när de var i Nådendal den 11 oktober. Men de tittade alltså också på videofilmer av visiret (akt B2). Några filmer av 'ett större metallförmål' rapporterat av Lehtola genom TT den 11 oktober finns ej noterade hos SHK.
Varför redigerades fyra filmer att bli två filmer plus ett sammandrag? För att det fanns kroppar av omkomna på filmerna? Nej, det fanns naturligvis inga kroppar utanför förliga överbyggnaden. Det kan konstateras att även den stora skadan i förskottet redigerats bort från alla officiella filmer. Anledningen var helt enkelt att dölja alla spår att man hade sprängt loss visiret från vraket efter olyckan under vatten.
1.14.11 Fortsatt sökning (?) efter visiret 12 oktober
Dagen därpå den 12 oktober (akt I 22 i SHKarkivet) talar finska delen av Kommissionen (Lehtola, Karppinen) om 'fortsatt sökning av visir'? Men ingen sökning görs. 'Tursas' ligger i hamn tills den 17 oktober. Och så plötsligt kommer 18 oktober 1994 akt I 28 med uppgift dagen efter att visiret hittats 1 sjömil (n.m.) V(äster) om haveriplatsen.
Akt I 28 är obehaglig - finska flottan -'Tursas' åkte ut på Östersjön den 17 oktober (med svenska officerare ombord), ankrade den 18 oktober - sände ner ROVn och - se där - där var visiret som man filmade (igen?) utan sökning med sonar. Men ingen riktig position anges för visiret - eller var man befann sig - Kommissionen (Lehtola) uppgav istället positionen 'en sjömil väster om vraket' vars position vid den tidpunkten var felaktigt angiven. En undersökning av 'Tursas' loggbok torde dock visa att man inte befann sig på den senare (9 december 1994) angivna visirpositionen utan säkerligen vid vraket - där man filmade visiret under fören.
I efterhand är det sannolikt att konstatera att Lehtola gjorde bort sig totalt när han sa att visiret hittats en sjömil väster om vraket. Det skulle ha varit öster om vraket. Och vad 'Tursas' filmade var det av svenska flottan under vatten bortsprängda visiret - precis under 'Estonia's förskepp!
1.14.12 Korrekt vrakposition meddelad i december 1994
Den först uppgivna - falska - vrakpositionen ändrades senare av Kommissionen, minst två-tre månader efter olyckan, till en 'as found' position vid N59°22'56.13", E21°41'00.98" och det är denna vrakposition som anges i slutrapporten (5).
Denna senare position är troligtvis korrekt, eftersom den ligger i centrum för den dykförbudszon som 1995 bestämdes för att hindra dykning efter bevis (skydda gravfriden vid 'Estonia'). Varför felaktig vrakposition meddelades av finska fartygen 'Suunta' och 'Halli' och utredare Lehtola och inte korrigerades av finska fartyget 'Tursas' har ej förklarats i slutrapporten (5) 4.3.
Det är 2 112 meter mellan den falska och sanna vrakpositionen. Vrakets bäring var 95°, dvs fören pekade nästan mot öster. Vattendjupet ner till själva vraket är bara 53-56 meter och till havsbotten cirka 73-83 meter. Det är enkelt för en erfaren sportdykare att dyka ner till vraket. Visiret var cirka 3 150 meter från den första vrakpositionen och 1 570 meter från den andra vrakpositionen eller cirka 2 600 meter väster om den första vrakpositionen och 1 570 meter väster om den andra, 'as found' positionen - figur i 2.26.
1.14.13 Tre fartyg besökte den falska vrakpositionen
Det är alltså säkert att Kommissionen tidigt visste var visiret hade lokaliserats vis-a-vis vraket men oförklarat - om det inte var del av medveten vilseledning - varför inte korrekta positioner med latitud/longitud genast uppgavs. Det är möjligt att den felaktiga vrakpositionen bestämdes av finsk landradar som såg ett eko försvinna i den positionen kl. 01.48 1.13, men det var naturligtvis inte 'Estonia', som troligtvis sjönk tidigare, kl. 01.36 enligt 'Mariella' 1.9.
Tre finska fartyg undersökte vraket 30 september - 9 oktober, dvs kände till rätt vrakposition. Det är också möjligt att fel vrakposition meddelades så att bevakningsfartyg förflyttades dit, och att någon ostört kunde besöka vraket och lossa visiret - se senare i denna bok om den möjligheten.
Men naturligtvis visste man redan den 28 september exakt var 'Estonia' hade sjunkit. Det observerades ju av 'Mariella' och noterades i hennes loggbok - se nedan. Men Kommissionen kanske inte hade tillgång till dessa uppgifter den 29 september när vraksökningen startade?
1.14.14 Visiret försvinner den 10 oktober
Den 10 oktober meddelade estniska utrikesdepartementet att visiret fortfarande, efter en veckas letande, ej hade hittats. I ett pressmeddelande sade man
" ... Dr Nuorteva of Finland said, that it would not be useful to continue searching for the missing bow visor until the route of the ill fated ferry can be further studied. Mr. Heimo Iivonen is carrying out this work now".
Alltså, man letade under en vecka söder om 'vraket' (som angivits med falsk position) och angav att man inte hittade visiret. Sedan studerade Mr. Iivonen, 1.5 och 1.20, 'Estonia's rutt före olyckan och kom tydligen på den briljanta idén att leta långt väster om 'vraket' (vilken position som menas är oklart - falsk eller riktig), och se, där hittade man visiret den 18 oktober.
1.14.15 Inga fartyg letade efter visiret 9-17 oktober 1994
Men inget fartyg sökte väster om 'vraket' mellan den 9 och 17 oktober!
Iivonen borde naturligtvis förklara, vad han fann om 'Estonia's kurs och fart före olyckan - 'fragment' var funna någonstans den 5 oktober (som bevisade giren > 2 000 meter västerut) och rutten plottades ju av finska Utös radarstation, men den plotten har enligt uppgift kommit bort 1.13! Det antyddes igen i olika uttalanden att farten hade minskats före olyckan - kl. 01.00 3.18 f, vilket skulle innebära att besättningen visste att något var på tok innan slagsidan uppstod. Men det fanns också uppgifter att farten ökade eller upprätthölls tills olyckan skedde 4.3.
1.14.16 Visiret vid fören ... 1996
Nedan figur 1.14.2 visar en 'sonarbild' av vraket och dess omgivning enligt uppgift gjord sommaren 1996 (sic) av svenska sjöfartsverket i samband med de olagliga (brott mot gravfridslagens förbud mot undervattensverksamhet) finska filmningarna av vraket och sonarundersökning av omliggande havsbotten. Notera att söder är uppåt på bilden, dvs fören pekar mot öster.
Fig 1.14.2 - Bild av 'Estonia' - okänd datum
Sonarbilden är tydlig - en lekman kan tolka den, trots att Dr. Nuorteva hade stora problem att tolka sina fyra sonarbilder tagna den 30 september 1994, även om vraket senare förtydligats med diverse streck.
|
Man ser bulbstäven, fartygsbotten och skrovet med stor slagsida nertryckt i lerbotten och skorstenen som sticker ut söderut (uppåt). Inga fragment noteras emellertid t.ex. i närheten av fören. Det stora föremål - metalldelen som var 5-7 x 10 meter och hade formen som överenstämde med visiret - som enligt Dr. Nuorteva fanns vid bogen den 30 september 1994 (se ovan), som endera slitits loss eller hänger kvar på vraket, har försvunnit - dock finns ett pyramidformat föremål ovan (eller under?) fartygets stäv. Är det "Föremålet (som) skulle enligt Nuorteva kunna vara det skadade visiret eller en del av visiret" (DN 3.10)? En förstoring av den aktuella delen av bilden visas t.h. Vi ser djupkurvan för 83 meters djup som startar i mitten av bildens undersida och som kryper upp mot 'fartygsbotten'' och som sedan omsluter 'pyrmiden' som dock tycks vara placerad över den inritade 'fartygssidan'. Pyramiden beskrivs sedan av fem eller sex djupkurvor på 82 -78/77 meters nivå som korsas av linjer för fören - men, förvirrande, 'vrakets' däckshus med 'fönster' på däck 4, 5 och 6 tycks ligga under 'pyramiden'. Däckshussidan borde dock ligga på 75-65 meters nivån - lutande neråt - däck 6 ligger under däck 4. Det är alltså något konstigt med bilden. |
|
|
Försöker vi sudda bort 'vraket' och frilägga 'pyramiden' kan ett resultat bli följande - se nedan t.h. Något som liknar visiret framträder liggande upp och ner. Det ligger på 83 meters djup på havsbotten och toppen av visiret befinner sig på ca 77 meters djup. När vraket ROV-undersöktes 2 och 9 oktober 1994 av finska flottan befann sig dock förpiksdäckets centerlinje på ca 65 meters djup, dvs 18 meter över botten (se kapitel 8 i (5), och eftersom fartyget låg på sidan borde bulben befinna sig på samma djup!. En annan vy av vraket på botten, fig 14.1.5 - från sid 273 i (20) - utan visir framför fören sedd från nordväst - är nedan: Bilden - skissen av vraket på havsbotten - är med stor sannolikhet baserad på sonarbilden högst upp - eller vice versa och en korrekt uppfattning om färjans utseende. Linjerna på botten framför vraket skulle kunna vara djuplinjerna - 83 meter vid fören - 72/73 meter vid aktern. Men 'pyramiden' är naturligtvis bortplockad. |
|
|
|
73 meter
79 meter
83 meter 84 meter |
Men bilden är bra - det skulle naturligtvis vara omöjligt för en sonar, ROV eller dykare - eller dr. Nuorteva - att missa en 'pyramid' eller ett visir vid fören om det verkligen fanns där. Man ser också på skissen ovan att t.ex. bulben sticker naturligtvis ut framför rampen som i sin tur befinner sig ca 17 meter framför däckshuset förskott - backdäcket (17 meter långt) sitter imellan - som i sin tur befinner sig 9 meter framför kommandobryggan. Men på sonarbilden högst upp verkar backdäcket ha suddats bort - däckshusets förskott verkar sitta vid rampen!?
Den svenska Faktagruppen anser också att 'visiret' kan ses på sonarbilden högst upp ovan som enligt uppgift gjordes sommaren 1996 (sic) av svenska sjöfartsverket. Visiret skulle vara upphöjningen ovanför bulben ovanpå babords förliga, och i detta läge relativa plana, fartygssida på ca 73 meters djup - för vidare info se hemsida https://members.tripod.com/~factgroup/est/riddle.html.
1.14.17 Förfalskade sonarbilder
Förklaringen enligt denna författare skulle vara att sonarbilden ovan i - fig 14.1.3 - inte alls gjordes 1996 utan är en förfalskning: bilden är inte en sonarbild utan består av flera olika delar som klippts och monterats ihop till en bild enligt följande:
1. Bilden ovan är ett montage - minst två bilder - nedan kallade A och B - är sammanfogade.
2. Bilden av havsbotten - A - med djupkurvor (djupkurva 83 meter passerar under bulben - djupkurva 73 meter passerar aktern) inkluderar 'visiret/pyramiden' under fören - visiret ligger alltså på 83 meters djup och sticker upp 6-7 meter. Form och storlek för 'pyramiden' är identisk med 'visiret'. Men som bilden är monterad får man intrycket att 'visiret/pyramiden' ligger ovanpå vraket. Men'visiret' kan ju inte ha hamnat ovanpå vrakets babordssida - om visiret satt kvar när fartyget sjönk under vatten med aktern först och sedan revs bort när fören kom under vatten, borde det knappast ha hamnat ovanpå själva vrakets förliga, plana babordssida.
3. Djupkurvorna för bild A måste ha gjorts 28-30 september 1994 då Dr. Nuorteva meddelade att han funnit ett pyramidformat föremål nära vraket (se ovan) redan den 30 september 1994.
4. Bild A är sedan manipulerad - djupkurvorna för vraket har tydligen plockats (suddats) bort och djupkurvorna norr och söder om vraket har förbundits - vraket skulle naturligtvis annars ha visats med djupkurvor - precis som botten och 'visiret/pyramiden'. Havsbotten med olika djuplinjer är tydligen en korrekt geologisk avbildning, men, eftersom djuplinjerna går under 'vraket',är tydligen 'vraket' en eller flera inklippta bilder lagda ovanpå!
5. En bild - B - av vraket har alltså lagts ovanpå bild A (vissa djupkurvor inkl. 'visiret' går ju under bild B).
6. Vrakets exakta läge är inte säkert - bild B har ju lagts ovanpå 'visiret/pyramiden' och det stämmer inte. Det är sannolikt att vraket låg mera till höger (västerut) på bilden ovan - där det är grundare - och att 'visiret/pyramiden' låg fritt synligt framför fören.
7. Bild B har inga riktiga djupkurvor utan man har skissat vrakets konturer och ritat in fönster, skorsten, bulb, etc. Om skalan/bilden stämmer är oklart - däckshusets förskott kan ju inte sticka upp ovan bulben, etc.'Vraket' består alltså inte av 'djuplinjer' utan av andra linjer som skissar skrov, bulb, fönster, skorsten, etc., dvs har ritats in ovanpå den geologiska avbildningen och 'visiret/pyramiden' . En sonar bild ritar naturligtvis inte av en skorsten eller en bulbstäv med linjer. En sonar kan inte heller beräkna eller visa ett 'visir/pyramid' under ett vrak - det ligger ju i sonarskuggan!
8. Montaget av bilder A+B gjordes 1996/7 av Sjöfartsverket eftersom det finns uppgift att bilden (A+B) kommer därifrån. Men Sjöfartsverket har aldrig meddelat att bilden är ett montage.
9. Till sist har någon svärtat ner delar av 'vraket' på bilden A+B.
Frågan kvarstår vad syftet med bilden (A+B) är. Varför sitter Sjöfartsverket och suddar i och monterar ihop bilder på detta klumpiga vis? Varför publicerar svenska Sjöfartsverket en påstådd 'sonarbild' av 'Estonia' på havsbotten som är en uppenbar förfalskning? Och vad är det för 'pyramid' man ser vid fören. Var det den 'pyramiden' som dr. Nuorteva såg den 30 september 1994?
Bilden gavs till föreningen Agnef av Sjöfartsverket våren 2000, när Agnef ville ha en bild att illustrera en inbjudan till ett seminarium om Estoniautredningen. Det är naturligtvis sensationellt att det idag finns en bild av vraket från 1996 som inkluderar ett föremål som sannolikt är visiret - hur är detta möjligt?.
Enligt dykundersökningen 1.16 skulle 'Estonia' ha legat helt plant i längsled och med 120° slagsida på botten enligt nedan ritning från dykfirman Smit-Tak den 8 december 1994. De djupprofiler som indikeras på 'sonarbilden' ovan framgår ej av dykundersökningen av Smit-Tak.
Fig 1.14.6 - 'Estonia' enligt Smit-Tak - december 1994
Det innebär naturligtvis att vrakets högsta punkt är babords slag mellan sida och fartygsbotten på ca 50 meters djup. Skorstenen ligger betydligt djupare - halvt begraven i dyn på ca 77 meters djup.
Det är ganska otroligt att ingen (sjöman) undrat över dessa 'föremål' och 'fragment' som noterades kring vraket. Naturligtvis trillar inte 'skrot' av från ett fartyg som kränger - allt är ju surrat eller sitter fast. Notera att allt tal om 'fragment' gjordes innan man hittade visiret den 18 oktober och efter man lokaliserat ett stort förmål vid vraket. Sedan glömdes 'fragmenten' bort och beskrivs aldrig i slutrapporten (5). Några riktiga positioner för 'fragmenten' vis-a-vis de olika vrakpositionerna har heller aldrig uppgivits. Vad var det för 5-7x10 meter metalldel som man funnit? En del av skrovet? Var det visiret? Var hittades stålbiten?
Filmen44 som Lehtola hänvisar till har inte hittats i SHK:s Estoniaarkiv (utom akt B2's redigerade filmer från 9 oktober 1994). Det har emellertid meddelats att metallskrotdelarna ligger västerut (från vraket) och i vart fall sträcker sig 350 meter, dvs norr om där 'Estonia' stannade cirka kl. 01.30. Vidare även att ett större föremål - ovan nämnda metalldel? - ligger direkt nära 'Estonia's för. Några positioner har inte angivits i (5) för de olika 'fragmenten' (metalldelar, skrot, föremål, en stålplåt) och vad de bestod av, vilket är anmärkningsvärt, men fragementpositionerna måste vara strax väster om 'as found' vrakpositionen, och dessa 'fragment' kan ju inte dokumentera en babordsgir en och en halv sjömil västerut.
Kommissionen uppgav alltså två olika positioner för vraket och uppgav ej den 18 oktober exakt var visiret hade fallit av och uppgav inga positioner för 'fragmenten' och påstod utan att rodna att de senare skulle bekräfta fartygets kurs och gir de sista 30 minuterna 1.9. Det är troligare att 'fragmenten' , om de verkligen existerar, lossnade mellan kl. 01.32-01.36 när slagsidan var >110 grader och 'Estonia' sjönk. Flera personer har uppfattningen att ett 'fragment' verkligen var visiret, som alltså hittades mycket nära vraket 4.3.
1.14.18 Vittnen såg 'Estonia' sjunka
Den 24 oktober 1994 intervjuades ett ögonvittne, som hade sett 'Estonia' kl. 01.30 och sjunka kl. 01.36, av finska polisen (akt A93c). Uppgifterna diskuterades dock inte förrän Kommissionens möte den 26-27 januari 1995, dvs långt efter man redan meddelat olycksförloppet med tider. Det var styrman Ingemar Eklunds på 'Mariella' uppgifter. Hans vakt hade börjat kl. 22.00 och han hade hela tiden sett 'Estonia'. Han säger:
"Klockan 22.00 såg jag 'Estonia' snett framför oss, omkring 30°, på babordssidan (plott dvs 'Estonia' seglade inte alls utefter Estlands kust som Kommissionen anger). ... Hennes kurs kl. 22.00 var nästan västlig och hon höll sig rätt stadigt bredvid oss. ... Jag såg 'Estonia' hela tiden på radarn. ... Kl. 01.30 ... hörde jag på kanal 16 hur 'Estonia' sade en gång Mayday. ... Jag svarade 'Estonia' omedelbart men de svarade inte tillbaka. ... Under tiden jag försökte få kontakt så tog jag ut hennes position från radarn. Från det vi hörde Mayday-anropet och fram till ekot av 'Estonia' försvann så tror jag att det tog bara cirka sex minuter. Tiderna framgår av protokollet som jag förde under nattens lopp. ... Efter att vi hör Mayday anropet så såg vi ljusen från 'Estonia'. ... Under vår färd fram mot 'Estonia's position så försvann ljuset från henne och på radarn. Strax innan hon försvann från radarn så uppfattade jag att hon girade babord ... detta skedde mycket hastigt ... eftersom vektorn försvann så misstänkte jag att 'Estonia' sjönk. ... Vi hade all tre radarna igång. ...Under färden fram till 'Estonia's position så manövrerade jag fartyget ... Jag höll även protokoll. ... I protokollet jag skrev är tiderna exakta emedan de är tagna från GPS-navigatorn".
Eklunds protokoll av olycksförloppet finns ej i SHK:s arkiv (bevisförstöring?). Notera att Eklund anser att 'Estonia' seglade utefter Finlands sydkust strax framför 'Mariella' kl. 22.00, vilket också konfirmerats av överlevande från 'Estonia' som såg 'Mariella' strax akterut på styrbordssidan. Eklund anser att 'Estonia' sjönk redan kl. 01.36 och Eklund noterade 'Estonia's positioner kl. 01.30 och kl. 01.36. Det framgår klart att Eklund inte såg 'Estonia' driva >1 000 meter i sidled fram t.o.m. kl. 01.52. Eklund's chef, kapten Jan-Tore Thörnroos meddelade i samtal med Kommissionen i november 1994 att 'Estonia' låg helt stilla, när hon var under observation, dvs mellan kl. 01.30 och 01.36 var 'Estonia's position oförändrad. Men Kommissionen beslöt att censurera dessa ögonvittnens observationer - de passade ju inte in i det slutgiltiga 'olycksförloppet'. Istället uppgav Kommissionen och i samband därmed även Jörle/Hellberg i (20) fräckt att Thörnroos skulle ha meddelat att Eklund noterade babordsgiren redan kl. 01.16 (innan Mayday!) och att de Thörnroos/Eklund noterade att 'Estonia' sjönk ca 01.52. Författaren har bett Thörnroos förklara vad han verkligen sagt, men Thörnroos vill inte uttala sig. Det är helt klart att Kommissionen har förfalskat Eklunds utsagor i det finska polisprotollet.
I Jörle/Hellbergs bok 'Katastrofkurs' (20) sid 251 sägs det:
"Eftersom maskinerna stannar (kl. 01.20-01.25), har alltså giren skett under dessa 5-10 minuter sedan slagsidan uppstått (kl. 01.15). Detta stämmer också med iakttagelserna på 'Mariella', där man sett (sic) hur 'Estonia' girat strax före Mayday-anropet (kl. 01.22) och sedan blivit stilla."
Eklund säger klart att den enda 'gir' han noterat var strax innan sjunkningen kl. 01.36 - troligtvis resultatet av att 'Estonia' slagit i botten och förskeppet pekade upp i skyn en kort stund och gav ett kort, förstärkt radareko - medan Jörle/Hellberg meddelar att 'Mariella' skulle ha sett en 180° gir innan Mayday sändes 1.44. Heimo Iivonen som skulle kontrollera 'Estonia's kurs och fart innan olyckan kan ju inte ha varit ovetande om Eklunds och Thörnroos observationer. Det är intressant att notera att Eklund och Thörnroos aldrig protesterat mot dessa förvrängingar av vittnesmålen. Men det finns mycket annat som är konstigt med 'Mariella' 1.41.
I Stern 18/96 (10) sade Forssberg att
"Kommissionen vet de två positionerna där visiret och 'Estonia' sjönk. Från distansen mellan dess två punkter kan skeppets kurs och fart beräknas".
Läsaren ombeds titta på figur 2.26. Enligt Forssberg var skeppets kurs vid olyckan 90 grader (dvs rakt österut) och hastigheten var 1 570 meter på 40-50 minuter i.e. cirka 1 knop! Det stämmer ju nästan med författarens rekonstruktion av olyckan (baserad på det felaktiga antagandet att visirpositionen är korrekt). Men var 'Estonia' på väg till Stockholm under dessa förhållanden 1.8.1? Och hur och varför girade hon 180 grader - före, mellan eller efter de två punkterna? Girade hon överhuvudtaget? Eklund noterade en gir men det var ju kl. 01.36 och sedan var 'Estonia' försvunnen. Och varför har Eklunds positioner kl. 01.30 och 01.36 censurerats? Med hjälp av dessa kunde ju 'Estonia's fart lätt beräknas (som säkerligen var noll - fartyget hade stannat).
1.14.19
Visiret bärgas i hemlig
operation 12-19 november 1994 Visiret
bärgades 12-19 november 1994 av finska
isbrytaren/kranfartyget 'Nordica', som var
underställd svensk militär
bärgningsledning och togs till Hangö,
Finland. Bärgningen var i princip en helsvensk
affär. Svenska minutläggaren
'HMS Furusund' assisterade och borde ha
kunnat ange korrekt position för operation.
Författaren har inte lyckats lokalisera en
bärgnings- eller inspektionsrapport av visiret
i SHK:s arkiv. Det finns uppgifter att
bärgningsfartygens loggböcker anger en
annan position vid bärgningen än den som
senare upgavs vara visirets - de visste tydligen
inte vilken position de skulle fylla i. Det är anmärkningsvärt att varken
'Nordica' eller 'HMS Furusund' kan
ange var de bärgade visiret!
Positionen för visiret är enligt
Kommissionen positionen för en
röd boj
som positionsbestämdes i december 1994, dvs
tre veckor senare.
|
Enligt Kommissionen - som rapporterade till media om bärgningen - hade visiret lyfts upp av tiometersvågor och sedan kraschat ner mot förpiksdäcket, vilket setts av ögonvittnen.45 Visiret var i annars i gott skick. Olyckan hade orsakats av konstruktionsfel. Det borde ha tagits 100-tals foton av visiret, även på havsbotten, (foton ingår i slutrapporten (5) dock ej på havsbotten) men inga foton med t.ex. djupuppgifter finns arkiverade. Anledningen varför ingen detaljerad bärgnings- och inspektionsrapport gjordes av visiret är att man redan innan inspektionen hade talat om hur visiret hade trillat av - avslaget av vågkrafterna, och då fanns det ingen anledning att göra en detaljerad bärgnings- och inspektionsrapport som skulle avslöja skador, som tydde på ett annat olycksförlopp. Fig. 1.14.7 visar visiret just efter bärgningen. Notera den kraftiga bucklan. Kommissionen säger att den orsakades när visiret föll framåt och kraschade ner mot bulbstäven. Målarfärg från bulben skulle enligt Kommissionen ha konstaterats i bucklan. Det finns emellertid inga bevis för den saken. Mer sannolikt är en hård kontakt med ett annat föremål! En kollision, t.ex! |
Fig 1.14.7 - Visiret efter bärgning |
|
Skrapmärken på visiret - speciellt avsaknanden av skrapmärken på gångjärnsarmarnas undersidor och lyfthydraulikens öron på gångjärnsarmen och kappens insida - och på lyfthydraulikens cylindrar tyder på ytterligare desinformation av Kommissionen att dölja det verkliga olycksförloppet. Figur 1.14.8 visar visirets babords öron för lyfthydaruliken, som enligt uppgift hade skurit igenom däcks- och förskottsplåt utan att färgen skrapats av. Figur 1.14.9 visar styrbords öron där hydrauliken sitter kvar - liksom målarfärgen. Allt tyder på att visiret föll av, när det var stor slagsida (det sprängdes loss under vatten), men det kunde man tydligen inte dokumentera 3.10. Inga åtgärder vidtogs för att skydda visiret mot väder och vind i Hangö. |
|
|
1998 beslöts att visiret skulle föras till Stockholm och ställas ut på Sjöhistoriska muséet. Det är utmärkt. Trots att visiret inte skyddats, kan från skador och skrapmärken ses att visiret faktiskt föll (sprängdes, drogs) av i sidled under vatten efter sjunkningen. Tyvärr var visiret fortfarande (1999 - när delar av detta kapitel skrevs) i Hangö och ägarna, rederiet, ville inte att man kommer och undersöker det.46
I kapitel 24 i den tyska expertgruppens 3.13 slutrapport (finns på http://www.estoniaferrydisaster.net) kan följande läsas, här i svensk översättning46B: |
Fig 1.14.8 - Visirets styrbords öron för lyfthydraulik |
"Sammanfattningsvis antas att svenskar och finnar hade funnit visiret vid sidan om vrakets förskepp, möjligen med bulbstäven vilande ovanpå visiret, redan den 1 eller 2 oktober 1994, men beslöt att hålla detta och vrakets verkliga position hemliga, och fortsätta sökandet efter visiret. Esterna sändes att söka österut (där visiret definitivt inte var) medan finnarna med hjälp av svenska minröjningsexperter och minsvepningsfartyg klargjorde något vid vraket som tydligen hade att göra med svenska minor. Den 18 oktober 1994 blev visiret 'officiellt' lokaliserat och litet senare var 'min'-operationen avslutad; senare bärgades visiret till ytan vid en position cirka 2 100 meter SSW från den påstådda vrakpositionen (dvs vid den korrekta vrakpositionen) av den finska multi-purpose isbrytaren NORDICA assisterad av den svenska minsveparen FURUSUND".
Tyskarna tror att svenskarna röjde minor vid 'Estonia's bulbstäv. Sannolikt sprängde svenskarna helt enklet bort visiret från vraket istället.
Slutsatsen av detta kapitel är alltså att visirets lokalisering den 18 oktober 1994 är suspekt - visirpositionen är ej dokumenterad alls! Kanske Kommissionen - som ju hade träffats den 17 oktober i Tallinn 1.8 ff då beslöt - de var ju tvingade - att äntligen hitta visiret dagen därpå, fast man redan visste var det fanns - bortsprängt vid vraket. Positionen 'en sjömil väster om vraket' blev en nödlösning - man kunde ju inte uppge en position i ett område genomsökt den 2-10 oktober - så man lade det precis utanför det området, och trodde väl att man skulle kunna rekonstruera ett falskt olycksförlopp senare? Sedan kunde naturligtvis bärgarna uppge visirets position - de bärgade ju visiret sannolikt vid vraket, vars position hade uppgivits vara falsk - 2 111 m nordost om den verkliga. Sedan - den 9 december - fick man hänvisa till en rapport från svenska flottan att visiret skulle ha legat under en röd boj som tydligen skulle ha befunnit sig 1 570 m väster om den verkliga vrakpositionen. Ingen normal människa tror väl på dessa officiella uppgifter?
Det kan tilläggas att alla konspirativa uppgifter om att visiret skulle ha sprängts loss innan slagsidan uppstod under färden västerut till Stockholm är spekulation. Då hade ju visiret hamnat öster om vraket och hade knappast dragit ut rampen.
Historieförfalskningen fortsätter alltså - nu skulle man äntligen förklara stabilitet och vatteninträngning!
---
41 Sjöfartsverket (Franson) rapporterade denna position till svenska regeringen 941011 - se supplement 502 i (5).
42 Vid en sjösäkerhetskonferens i Glasgow 27 oktober 1999 Apprendix 1 frågade författaren Karppinen vad det var man hittade. Karppinen hade glömt hela saken. Emellertid visade Karppinen i Glasgow en overheadbild där alla 'fragment' (debris on seabed) var utspridda ett par hundra meter väster om vrakets 'as found' position (väster om aktern!), dvs hade fallit av före slagsidan! - jfr 1.9 - sista fotnoten där fragmenten var öster eller söder om vraket. Eftersom Kommissionen uppgav fel position för vraket i flera månader är det sannolikt att man aldrig noterade fragmentens positioner utan bara hittade på var de fanns. Att fragmenten (väster om vrakets akter) skulle ha bevisat babordsgiren är naturligtvis fel! Det bör också noteras att varken det upprätta fartyget eller det drivande vraket någonsin passerade området för de uppgivna 'fragmenten'.
43 Hur fragmenten kunde visa fartygets kurs har aldrig förklarats. Inte heller varför Utöplotten försvann.
44 Lehtola hade vid tillfället tillgång till film tagen den 2 oktober av 'Suunta' och den 9 oktober av 'Tursus'. Dessa filmer visar enbart utsidan av vraket och inga kroppar. Det finns därför inga skäl varför dessa filmer inte är tillgängliga för allmänheten. Enligt uppgift är de finska filmernas orginal fortfarande hemligstämplade.
45 HANGOE, Finland, Nov 21 (AFP) - A Swedish shipping expert investigating the sinking of the 'Estonia' ferry in September said Monday a design fault had caused the ferry bow visor to be ripped off in a storm. The 'Estonia' was sailing from Tallinn to Stockholm when it went down in a storm with the loss of 912 lives. Börje Stenström, a member of the investigating committee set up to look into the sinking, said the construction of the 'Estonia' was too weak to withstand the force of waves in the Baltic Sea before it went down. However, a Danish maritime expert, Morten Skrydstrup, said it was "improbable that the force of the waves could have torn the bow visor off the 'Estonia' ferry." Skrydstrup, a director of shipping consultancy Knud E. Hansen, said he "could not think of an example of a ship sinking in Nordic waters simply because of bad weather." Members of the enquiry team from Estonia, Finland and Sweden earlier examined the ferry's outer bow door recovered from the seabed Friday by the Finnish icebreaker Nordika and the Swedish naval vessel Furusund. According to the investigators, the lower part of the bow visor was lifted several times by the force of waves up to ten metres (30 feet) high, as testified by an eyewitness. As a result the upper mountings gave way, Stenström said. "There is no evidence that the bow visor was worn out or damaged, the accident was caused by a combination of the weakness in the design of the bow visor, the speed of the 'Estonia' and the strength of the waves in the Baltic," he said. Stenström said he believed that the 'Estonia' tragedy, in which at least 912 drowned during the night of September 27 to 28, "will have a great deal of influence on the construction of ferries and similar ships in the future".It was out of the question to blame the 'Estonia's captain or the shipping line Estline on the grounds the vessel was going too fast in bad weather, the Swedish expert said. No guidelines covering the subject exist, he said. In Copenhagen, however, Skrydstrup told the Danish news agency Ritzau: "Ships are built to deal with the worst storms, and the storm wasn't particularly fierce at the time of the catastrophe." "The bow-visor was either badly maintained or had not been hermetically sealed, otherwise it could not have come off," he added. The Danish maritime affairs board added meanwhile that it was "too early to draw conclusions from the sinking." "There are very complex matters which have to be established and it wouldn't be right to reach a decision on the real causes of the catastrophe at the moment," the board's chief inspector Knud Skaareberg Eriksen (observatör i Kommissionen - 1.5) said.
46 Visiret fördes i november 1999 till Sverige och lades upp i Södertälje hamn. Ägarna, Statens Sjöhistoriska Muséum har meddelat att det ej är tillgängligt för allmänheten.
46B"In summary it has to be assumed that the Swedes and Finns had found the visor next to the bow of the wreck, possibly the bulbous bow even resting on the visor, already on the 01. or 02.10.94, but decided to keep this secret as well as the actual position of the wreck and to continue the search for the visor. The Estonians were sent to search to the East (where the visor definitely never was) while the Finns with the help of Swedish mine hunting experts and vessels clarified something around the wreck which apparently had to do with Swedish mines. On 18.10.94 the visor was "officially" located and sometime later the "mines" operation was completed, whereafter the recovery of the visor at a position about 2 100 m SSW off the alleged wreck position was carried out from 12th to 19th November 1994. The visor was picked-up and lifted to the surface by the Finnish multi-purpose ice breaker NORDICA assisted by the Swedish mine hunter FURUSUND".