1.31 Fönster i sidan krossades
Slutrapporten säger det inte, men kommissionsmedlemmar säger när de uppträder och uttalar sig om slutrapporten, att
'Estonia' inte kunde tippa upp och ned, eftersom hon flöt (sic) på det vattentäta däckshuset däck 4-7.
Första slutsatsen i delrapporten (16) 1.19 var annars att överbyggnaden (däckshuset) vattenfylldes genom krossade fönster och inte alls var vattentätt.
På en profilritning av 'Estonia' ser man lätt att 'Estonia' hade >200 fönster med tunt glas i sidan på däck 4-7, som genast krossas, när de är i vattenlinjen. Det fanns också vanliga ytterdörrar i däckshusets för- och akterskott som inte var vattentäta eller vädertäta.
Det är helt kriminellt att påstå att däckshuset var vattentätt.
Enligt all skeppsbyggnads- och sjösäkerhetspraxis är däckshus inte vattentäta eller ens vädertäta och deras tillskott till stabiliteten är noll eftersom inre eller yttre vattentäta blindfönster av stål, etc. saknades. Befintliga fönster bidrog inte alls till någon vattentäthet. Överbyggnaden - däck 2-3 - var dock vädertät, så länge rampen och andra öppningar var stängda och vädertäta.
Slutrapporten borde därför ange att 'Estonia' skulle ha slagit runt med 1 500-2 000 ton vatten på bildäck! När färjan hade 90 graders slagsida åt styrbord, så var babordssidan helt plan (men sluttade akterut), dvs de som hade lyckats ta sig ut gick då på den plana babordssidan och kunde trampa igenom fönsterna och falla tillbaka ner i det vattenfyllda däckshuset - se sid 82 i slutrapporten (5). Men för att fartyget skulle vara stabilt i detta läge - flytande på sidan - borde ett stort antal utrymmen under bildäck akterut redan ha varit vattenfyllda (för att stabilisera fartyget) vid denna tidpunkt, men det var bara möjligt om (a) fartyget var läck och (b) de vattentäta dörrarna under bildäck var öppna 2.16.
Just det faktum att många överlevande har vittnat att fartyget inte bara flöt på sidan utan också trimmade på aktern, leder till slutsatsen att läckan mycket väl kunde ha varit i de tre, fyra aktersta utrymmena under bildäck med förråd (däck 1) och kompressorer och pumpar (däck 0) (och att bildäcket var torrt). Men samtidigt finns det vittnesmål om läckage förut.
En förutsättningslös haveriutredning skulle i ett sådant fall utreda att 'Estonia' sprungit läck på två ställen samtidigt! Flera överlevande noterade ju två smällar! En besättningsman uppgav för CNN att han stod till knäna i vatten i ett maskinrum sex meter under bildäck! Till slut finns det uppgifter - 3.18 och del 4 - att en sprängladdning mellan visir och ramp bidrog till att visiret lossnade. Det borde också undersökas i en förutsättningslös haveriutredning. Naturligtvis sjunker inte en färja om ett visir utanför en ramp överbyggnaden sprängs loss. Skrovet är ju fortfarande oskadat och man fortsätter att flyta.
---