3.4 Den inre rampens funktion
Den inre rampen som skyddade överbyggnaden att vattenfyllas i sjögång var av samma enkla konstruktion som visiret (vars funktion var att överbyggnaden skulle se vacker ut). Den bestod av en stark stålram täckt av plåt och stag och fyra gångjärn i nedre ändan. Ram-, plåt- och stagdimensioner beror på axeltrycket hos de hjulpar som skall rulla över rampen i nerfällt läge. Rampen fungerade som vädertät (men ej vattentät) överbyggnadsdörr och kollisionsskott till garaget och skulle kunna motstå ett visst (mycket litet) vattentryck. Notera att rampens nedre ända är cirka 2,5 meter över vattenlinjen. Enligt internationella regler skall rampen vara lika stark som överbyggnaden över vattenlinjen och den nationella sjöfartsmyndigheten, Estland, är ansvarig att kontrollera detta. Rampen var bara konstruerad att köras över av tunga lastbilar, så själva rampen var naturligtvis starkare än överbyggnadens sidor. Överbyggnadens väggaröver vattenlinjen var bara dimensionerade att motså ett lättare vattentryck. Överbyggnadens enda uppgift var att skydda lasten på bildäcket mot väder, vind, vågor och vatten och att ge extra stabilitet vid rullning. Naturligtvis flöt inte 'Estonia' på överbyggnaden 2,5 meter över vattenlinjen. Överbyggnaden var inte vattentät, enbart vädertät. Vatten som eventuellt läckte in i sjögång rann ut genom länsventiler i sidan.
Rampen, liksom visiret, öppnades och stängdes med hjälp av hydraulik installerad i rum utanför själva rampöppningen. För att stänga rampen lyftes den upp av två hydraulcylindrar installerade i dessa rum utanför själva rampöppningen in till bildäck. Sedan fälldes två krokar ut under däck 4 och greppade låspinnar i rampens överkant och drog rampen mot gummipackningen runt öppningen. Sedan trycktes två kilformade låsbultar på varje sida ut (monterade i sidoutrymmena), en efter en, in i låsfickor på rampens ovansida (den inre sidan i rampöppningen). När låspinnarna var helt intryckta i låsfickorna aktiverades lägeskontakter i serie och en grön lampa lyste på kontrollpanelen - rampen var stängd (och vädertät). Varje låskrok tålde en dragbelastning på 25-40 ton. Varje sidopinne tålde en belastning på cirka 25 ton. Gångjärnen i rampens nederkant var dimensionerade för liknande krafter. Man kan alltså konstatera att rampen i stängt läge hölls på plats i tio punkter och av hydrauliken. Rampen hade 'flaps' i övre ändan som fälldes ut när rampen fälldes ner, dvs gjorde rampen längre. Se figur 3.3.
Rampen satt i en karm infäst mellan två långskeppsskott i överbyggnaden som slutade en bit framför rampen vid ett, i övre delen, rundat, lutande tvärskeppsskott. Det innebär att rampen satt i en 'tunnel' - om rampen öppnades t.ex. 1 meter i den övre delen, var rampens undre del fortfarande 'inne i tunneln' mellan långskeppsskotten. Det innebar i sin tur att öppningarna - gliporna - mellan en delvis öppen ramp och dess karm blockerades av 'tunnelsidorna' och mycket litet vatten kunde ha trängt in den vägen, om rampen bara var delvis öppen. När rampen var i delvis öppet läge 3.11 var nedre delen av rampen fortfarande inne i tunneln. Hydrauliken satt, som nämnts, i sidoutrymmen utanför rampöppningen.
I kapitel 3.3.2 i slutrapporten (5) angående visiret säger Kommissionen att
"Geometrin var sådan att rampen måste vara helt stängd för att den inte skulle komma i kontakt med visiret när detta öppnades eller stängdes."
Detta är inte sant, det räcker med att studera figurerna. Rampen kunde vara åtminstone 1 meter öppen i överkant utan att träffa visiret vid öppning eller stängning. Emellertid torde hydrauliken varit så arrangerad att det inte gick att öppna eller stänga visiret utan att rampen var i stängt, och låst (?), läge. Tyvärr beskriver inte slutrapporten (5) varken rampens konstruktion, hydraulik eller skador i detalj.
För att förhindra att rampen slog emot förpiksdäcket, dvs öppnades för mycket, hängde den i två stoppkablar av stål som var fästa med schacklar vid ramptoppen.
Hur rampen bröts upp av visiret vid olyckan klargörs inte i slutrapporten (5). Kommissionen bara hittar på att visiret lossnade och att visiret tryckte mot rampens överdel och - hokus pokus - rampen rycktes upp och två krokar, fyra kilar, två stoppkablar och lyfthydrauliken var sönder 1.17. Men eftersom rampen befinner sig i stängt läge på vraket, är alla krokar och kilar oåtkomliga inne i överbyggnaden och dess sidoutrymmen och ovanpå/innanför rampen och har aldrig officiellt undersökts 3.10. Enbart rampgångjärnen kan besiktigas utifrån. Intresserade läsare ombeds kontrollera slutrapporten (5) - där finns inte en bild av en skadad rampkrok eller ett söndertrasat låshus och inga ritningar hur dessa detaljer ser ut. Anledningen är att Kommissionen gick ut och meddelade i oktober 1994 sitt felaktiga händelseförlopp, innan man ens visste hur rampen var konstruerad. Allt var del av en planerad desinformationskampanj att ett avtrillat visir hade orsakat olyckan.
---