2.8 Visiret drogs av i sidled
Det är inte möjligt att visiret föll av innan slagsidan uppstod kl. 01.02/5 och det är inte troligt att 1 000 ton läckte in vid rampen, innan den tidpunkten eller att rampen hade någon betydelse för olyckan.
Söderarm, skeppets destination, är i bäring 289° från visiret. Visirets position verkar rätt långt söder om en normal kurs från Tallinn till Söderarm 2.25. Om visirets position är korrekt är ej bevisat 1.14, men låt oss en kort stund antaga att den är korrekt..
För att visirets position 1 560 m väster om vraket kl. xx.xx och skeppets position kl. 01.24, när Mayday sändes, och vrakets position kl. 01.40 skall stämma (troligtvis är visirpositionen falsk), så måste visiret ha fallit av efter att slagsidan uppstod kl. 01.02/5 och efter att färjan girade babord (eller styrbord) kl. 01.03 och innan Mayday sändes kl. 01.24.
En rimlig tid verkar vara kl. 01.16, då färjan hade >30° slagsida åt styrbord, >2 000 ton vatten hade redan läckt in i skeppet under vattenlinjen, skeppet hade kurs 135° snett in mot sjön och visirets plana sida var parallell med och i vattenlinjen. När 'Estonia' då stampade i vågorna slog visiret i vattenytan och stötkraften blev 6-10 gånger större än en normal vågkraft, som verkar på visiret i upprätt läge. Babords maskiner hade stannat kl. 01.06/8, när babords propeller kom över vatten, styrbords maskiner stannade litet senare och skeppet fortsatte söder/österut, där det stannade. Stötkraftens angreppspunkt var högt upp på visiret, så att det vreds åt babord kring styrhorn och bottenlås på förpiksdäcket, sedan lyftes det över innerrampen utan att skada förpiksdäcket medan lyfthydrauliken drogs ut på båda sidor av rampen. Visiret slog sedan emot babords undervattenskrovssida. Då skadades visirets undersida - styrbords undre skrovplåt böjdes bakåt och babords undre skrovplåt trycktes utåt. Sedan tippade visiret framåt, föll och blev påkört av bulben. Visiret kan ha berört rampen när stötkraften dog ut och visiret föll nedåt. Det verkar dock som om visiret har 'hoppat' över rampen, medan lyfthydrauliken drogs ut utanför rampens sidor. Visiret kan naturligtvis ha slitis av senare, men då stämmer inte den uppgivna visirpositionen. Det kan ju vara på det viset att det var visirets babordsgångjärn och babords sidolås som slogs sönder kl. 01.16 och att sedan visiret hängde kvar med hjälp av t.ex. styrbords lyfthydraulik, dvs aldrig trillade av helt. Det är faktiskt ganska sannolikt eftersom visiret senare sprängdes loss från vraket under vatten efter olyckan (tillägg 2004).
Vid bedömning av foton av de skadade visirdelarna i (5) verkar det rimligt att, när slagsidan var 40-50 grader, vissa delar slogs sönder och böjdes i sidled, dels av den stötkraft som beskrivits ovan, som tryckte upp visiret i sidled, dels av visirets egen vikt, när visiret föll ner och hängde kvar på överbyggnaden.
Alla foton av visiret visar att bakre kanten på kappen högst upp är rak och oskadad, dvs det är osannolikt att visiret tryckt upp innerrampen bakifrån.
Hur och i vilken följd Atlantlåset, de två sidolåsen och de två däcksgångjärnen gick sönder och hur lyfthydrauliken drogs ut är svårt att säga, eftersom det var glapp i alla kontaktpunkter (se vidare del 3). Atlantlåset trycktes definitivt sönder i sidled av stötkraften, troligtvis också sidolåsen. Det kan ha skett vid en tidigare incident, dvs Atlantlåset var skadat och ur funktion vid olyckan, och det är sannolikt att också sidogångjärnen skjuvades av i sidled. För hur däcksgångjärnen kunde dras av rakt framåt är svårt att förklara, men faktum är att de drogs isär: ett faktum som även talar för en sprängladdning/explosion mellan visir och ramp under vatten efter olyckan. Sedan tippade visiret framåt, roterade från babord (upp när fartyget krängde) till styrbord (ner), då lyfthydrauliken drogs ur. Babords cylinder rycktes loss från sitt fäste, medan styrbords cylinder drogs ut, när hydraultrycket minskade (när hydraulslangarna hade klippts av). Babords hydraulcylinder slet sönder däckplåten som var i vägen medan styrbords hydraulcylinder satt kvar, och visiret föll av till styrbord. Skrapmärken på visiret torde konfirmera hela förloppet, t.ex. det finns inga skrapmärken på styrbords hydraulcylinder! Den skar aldrig igenom däcket! Se också 3.10 hur visiret kunde ha vridits av vid >90° slagsida, när fartyget sjönk, och hängde kvar på styrbordssidan.
---