'Ingen lämnade fartyget i ordnad form. Några tvingades hoppa i vattnet. De flesta spolades emellertid överbord av vågor eller halkade i sjön inuti eller utanför flottar'.
Slutrapporten (5) kapitel 16.8
1.34 Evakueringsplanen var fel - ingen säkerhetsinformation gavs passagerare - de skulle bara hoppa i sjön vid en olycka!
'Estonia' skulle ha haft en godkänd evakueringsplan för 2 188 personer ombord som visar hur cirka 1 000 personer i hytter på fyra däck och 1 100 personer i andra utrymmen på flera däck skulle samlas ihop på däck 7 av besättningen och sedan ledas till livbåtarna och livflottarna för torrskodd utrymning av skeppet. 2 188 personer skulle under 30 minuter torrskodda ha kunnat överge 'Estonia'. Det var ett absolut krav enligt SOLAS 1974 kapitel III, regel 4 (som senare ändrats) och gällde för 'Estonia' som var byggd 1980 och omflaggad 1993.
'Estonia' uppfyllde naturligtvis inte detta elementära krav. Hon var icke sjövärdig.
Regel 4 (a) säger att all livräddningsutrustning skall vara omedelbart tillgänglig vid en olycka.
Regel 4(b) säger att utrustningen skall kunna sjösättas säkert och snabbt och att det skall vara möjligt att embarkera livbåtar och livflottar snabbt och under god ordning.
Detta innebär förstås att alla passagerare skulle kunna torrskodda embarkera livbåtar och flottar.
Slutrapporten (sid 52 i (5)) säger att det fanns en godkänd säkerhetsorganisation för detta ombord som hade testats i svenska myndigheters närvaro i Stockholm vid den första resan i februari 1993. Sjöfartsinspektionen i Stockholm (bl.a. inspektör Tom Evers) inspekterade 'Estonia' 1993/4 minst fem gånger utan att finna några fel.
Sjöfartsinspektionen i Stockholm hade bl.a. i februari 1993 godkänt 'Estonia's evakueringsplan av passagerare, när fartyget skulle överges, vilket innebar att 1 196 passagerarna skulle hoppa i sjön och simma iland, och man undrar förstås hur den säkerhetsorganisationen var uppbyggd, eftersom det bara fanns livräddningsutrustning under dävertar för 992 personer ombord och regel 10.3 i SOLAS 93 säger att det skall finnas tillräckligt antal besättningsmedlemmar ombord att sköta livräddnings-utrustning och dävertar för evakuering av det totala antalet personer ombord. Slutrapporten säger mycket litet, bara att elva evakueringsgrupper skulle samla ihop alla personer ombord.
Att sedan 1 196 personer skulle hoppa överbord och simma (i Östersjöns iskalla vatten!) iland enligt denna säkerhetsorganisation nämns inte. Säkerhetsplanen var rena skämtet.
Besättningen och svenska sjösäkerhetsexperter från Sjöfartsverket, som testade evakueringssystemet i Tallinn i januari 1993, kan inte ha varit särskilt välutbildade, om de accepterade ett sådant värdelöst säkerhetssystem.78 I Tallinn lyckades besättningen under svenska sjöfartsinspektionens kontroll samla ihop 850 personer spridda i fartyget till evakueringsplatserna på en minut (!) och sedan sjösätta livbåtarna, men den övningen var nog enbart en skrivbordsprodukt. Systemet var dock exakt det samma som funnits ombord 1980-1993 när 'Estonia' var 'Viking Sally' och seglade under finsk flagg - i kustfart - med svenska myndigheters goda minne.
Det är ett faktum att slutrapporten (5) inte nämner dessa brister med ett ord - och inte heller gör en korrekt analys varför >850 personer dog. Dessa fakta är ett gott indicium varför Kommissionen skyllde olyckan på 'konstruktionsfel' 1980. Man ville ju naturligtvis inte erkänna att det fanns en enda brist ombord på 'Estonia'.
Evakueringen försvårades dessutom av det faktum att 'Estonia' hade slagsida. Massor av människor blev instängda, när trappor och golv lutade och förhindrade utrymning. Slutrapporten säger på sista sidan 228 att enkla förändringar i konstruktionen hade eliminerat bristerna.79
Vittnen har meddelat att ingen information angående säkerhetsutrustning, utrymningsvägar, alarm och dylikt delgavs passagerarna innan eller strax efter avfärd. Det är sannolikt att samma säkerhetsinformation som gavs passagerare på Ålandsfärjorna gavs på 'Estonia', dvs ingen alls. Man kunde ju naturligtvis inte meddela passagerarna att de skulle hoppa i sjön om fartyget skulle överges. Slutrapporten (5) nämner naturligtvis inte saken.
Den stora utredningsskandalen
Slutrapporten (5) kapitel 16.8 har enbart följande att säga om hur de ombordvarande skulle lämna fartyget:
'Ingen lämnade fartyget i ordnad form. Några (sic) tvingades hoppa i vattnet. De flesta spolades emellertid överbord av vågor eller halkade i sjön inuti eller utanför flottar'.
Ingen analys följer konstaterandet. De dumma passagerarna fick skylla sig själva. Alla tvingades hoppa i vattnet! Och ingen kritik har framförts. Det är inte riktigt klokt. Johan Franson, svensk sjösäkerhetsdirektör, har naturligtvis meddelat media 1995-1999 att evakueringsplanen ombord var 100% korrekt. Och i FinansTidningen mars 1999 skrev han:
Den internationella haverirapporten om Estonia ger ett väl genomtänkt och sakkunnigt intryck. Jag har vid mina kontakter med utländska sjöfartsmyndigheter inte hört någon kritik framföras mot rapporten. ... Företrädare för svensk sjösäkerhet, däribland jag, väljer att syssla med annat, som vi bedömer som väsentligare för sjösäkerheten, än att debattera med Anders Björkman.
Svenska och utländska sjöfartsmyndigheter har diskvalificerat sig själva - de bryr sig inte om det mest elementära kravet - att man säkert skall kunna överge ett fartyg i sjönöd till havs.
---
78 Det är ganska
beklämmande, enligt författarens uppfattning, att
konstatera att dels hade 'Estonia' ingen fungerande
säkerhetsorganisation att evakuera alla ombord, dels
hade svenska hamnstatskontrollen i Stockholm aldrig
påpekat denna brist, och att Komm issionen inte
noterar detta i slutrapporten (5) Appendix
7. Sjöfartsverkets
godkännande av evakueringsplanen visas i kapitel 6.5.2
bilaga 127 i den tyska slutrapporten. Rederiet och
sjöfartsverket gjorde en test den 26 januari 1993 i
Tallinn. Man sade att 850 passagerare var ombord +
okänt antal besättning.
Kl. 10.37 utlöste man
livbåtsalarm,
kl. 10.38 var 850 (obs - en minut att
samla ihop 850 personer) passagerare vid samlingsplatserna,
10 livbåtar (för 692 personer) var snabbt i
läge för embarkering och,
kl. 10.55 var övningen avslutad, dvs
på 17 minuter lyckades man evakuera fartyget (fast
naturligtvis lät man inte 850 personer (om de fanns
ombord vid denna tidpunkt?) kliva i livbåtarna som
naturligtvis inte heller sänktes i sjön -
hälften av båtarna hade ju hamnat på
kajen!).
Sjöfartsverkets uppfattning var att
evakueringen utfördes på professionellt
sätt! - tyvärr fanns det dock inte ens plats
för 850 passagerare och okänt antal
besättning i livbåtarna och 'Estonia' var
godkänd för 2 000 passagerare. Och man testade
inte livflottarna - de som skulle kastas i sjön och som
folk skulle hoppa i sjön för att
nå.
Författaren har inte varit med om att
en evakueringsövning med 850+ personer blivit avklarad
på 17 minuter.
79 Frågar man Kommissionen vad den menar, får man inget svar.