Högerpartiet vill i
överensstämmelse med den
konservativa idétraditionen arbeta
för en samhällsutveckling som kan
tillgodose de enskilda människornas
önskemål och behov;
omfattar den humanistiska grundsyn på
människovärde, frihet och samhällsansvar
som utbildats inom den västerländska
kulturkretsen och vill i sin politik befästa och
fördjupa de grundläggande demokratiska
friheterna och mänskliga
rättigheterna;
ansluter sig till den kultursyn och de etiska normer
för mänsklig samlevnad som bygger på
kristendomen;
företräder en utrikes- och
försvarspolitik som garanterar vårt lands
frihet och fred samt även i övrigt tillvaratar
våra nationella intressen och anser att
utrikespolitiken därjämte skall motsvara den
internationella solidaritetens förpliktelser och
verka för fredlig samlevnad samt allmän
ekonomisk och social utveckling;
vill överbrygga motsättningar mellan olika
grupper och skapa ett samhälle där den
enskildes kunnighet och naturliga
förutsättningar kommer till sin rätt;
hävdar att personlig
äganderätt, fri företagsamhet och
en spridning av ägandet ger
förutsättningar för stigande materiellt
välstånd samt fortsatt kulturellt och socialt
reformarbete, och anser att betingelser härigenom
skapas för det medansvar och medinflytande samt den
maktfördelning som möjliggör en
fördjupad demokrati;
understryker familjegemenskapens betydelse liksom
samhällets skyldighet att garantera medborgarna
integritet och rättssäkerhet,
skydd till person och egendom, rätt till utbildning
och arbete samt social trygghet;
hävdar den nu levande generationens ansvar
för den natur- och livsmiljö och det kulturverk
som den lämnar till kommande släkten.
Ett levande
folkstyre
Vi slår vakt om den konstitutionella monarkin.
Kvinnlig arvsrätt till tronen bör införas.
En ökad användning av folkomröstningar,
såväl i rikspolitiska och kommunalpolitiska
frågor bör komma till stånd för att
göra demokratin mer aktiv och levande. Inom ramen
för ett proportionellt valsystem bör
möjligheterna till personval ökas. Riksdagens
utskott skall ges möjlighet att anordna offentliga
utskottssammanträden "hearings". Medborgarnas
direkta inflytande över näraliggande
frågor måste ökas. Kommunerna skall
kunna arbeta i mindre enheter, främst ifråga
om närmiljöns utformning, socialvården,
åldringstillsynen, och fritidsfrågorna.
Konkurrens på radions och televisionens
område är ett villkor för fri
opinionsbildning. Fristående, reklamfinansierad
radio- och TV-produktion skall därför
tillåtas. I grundlagen skall stadgas förbud
mot kollektivanslutning till politiskt parti.
Rättssäkerheten
Det är en grundläggande skyldighet för
samhället att skydda alla medborgares säkerhet,
liksom att garantera den grundlagsfästa yttrande-
och mötesfriheten. Därför måste
ordningsmakten förstärkas, särskilt i de
större städerna. Polisen måste få
koncentrera sig på att bekämpa den verkligt
grova brottsligheten. Enklare och mildare reaktioner
på enklare brott bör övervägas.
Skadestånd som utdöms på grund av
våldsbrott skall förskotteras av det
allmänna. Inom kriminalvården måste
väsentligt större resurser satsas på ett
effektiv frivård.
Sverige i
världen
Sverige bör verka för att FN:s
ställning som fredsbevarande organisation
stärks. Vi skall aktivt delta i strävandena att
åstadkomma internationell nedrustning. Nationellt
samförstånd kring försvaret bör
eftersträvas. En konsekvent och fast ekonomisk
planering av försvaret är nödvändig
om full effekt skall nås med knappa resurser. I
växande utsträckning bör även kvinnor
ges försvarsutbildning. Kvinnor bör ges alltmer
kvalificerade uppgifter inom totalförsvaret. Det
moderna samhället är mycket sårbart,
vilket har ökat riskerna för civilbefolkningen
under krig. Därför måste en snabb
utveckling av civilförsvarets uppgifter ske.
En långtgående nordisk samverkan på
ekonomins, kulturens och utbildningens område skall
eftersträvas. Det är av vitalt intresse att
Sverige deltar i de europeiska enhetssträvandena.
Med bevarad alliansfrihet skall vi söka fullt
medlemskap i EEC. Våra förbindelser med
Östeuropa bör vidareutvecklas. Det svenska
u-landsbiståndet, både det enskilda och det
offentliga, måste ökas. Sverige bör verka
för internationella överenskommelser som
stödjer u-ländernas exportansträngningar.
En viktig uppgift för det svenska
u-landsbiståndet bör vara att utveckla
u-hjälpsforskningen och en högre utbildning i
dessa frågor. Ett internationellt universitet
för biståndsfrågor skall skapas. Ett
särskilt utvecklingsbolag för
u-landsinvesteringar - ägt av staten och
näringslivet tillsammans - bör skapas.
Vår sociala
trygghet
Folkpensionen skall göras skattefri.
Änkepensioneringen bör få enhetliga
bestämmelser, varvid inkomstprövningen för
äldre änkor slopas. En ökning av
stödet till barnfamiljerna bör främst
inriktas på flerbarnsfamiljer och familjer med
låg inkomst. För att ge den enskilde
större valfrihet i valet av vårdform, bör
avdragsrätt medges för styrkta,
nödvändiga vårdkostnader för sjuka,
pensionärer och handikappade. By- eller
kvartersombud bör inrättas, som kan hålla
kontakt med och ge hjälp åt främst
åldringar och handikappade. Väsentligt
ökade resurser måste avsättas för
vård av alkohol- och narkotikaskadade. Allmän
tandvårdsförsäkring bör
införas.
Religion och kyrka
Svenska kyrkans egen ståndpunkt måste
tillmätas stor betydelse för en framtida
lösning av förhållandet mellan kyrka och
stat. En allsidigt sammansatt kyrklig centralstyrelse
bör inrättas. Stat och kommun bör intaga
en positiv hållning till alla former av kyrkligt
och religiöst arbete, bl a genom rätt till
avdrag för gåvor och genom att tillgodose
samfundens behov av mark för kyrkor och andar
lokaler.Skolans religionsundervisning skall ge en
allsidig belysning av olika livsåskådningar,
varvid kristendomen självfallet intar en
särställning.
Miljö
Kostnaderna för bevarandet av god miljö
bör i princip - så långt detta är
praktiskt möjligt åvila den som försakar
miljöförstöring. Utsläpp av gifter
och andra skadliga ämnen i sjöar och vattendrag
måste med alla medel förhindras. Kommunala och
industriella reningsverk för biologisk rening skall
vara fullt utbyggda 1975, för kemisk fällning
av närsalter senast 1980. Internationellt samarbete
med grannländerna måste inledas för att
förhindra fortsatt förstörelse av vattnen
runt Sverige. En fortgående sänkning av
blyhalten i bensin måste ske sikte på helt
blyfri bensin. Lagstiftning om högsta tillåtna
bullernivåer för olika bullerkällor skall
genomföras. Stark restriktivitet med
användningen av biocider i jord- och skogsbruk
måste iakttas. Biologisk prövning måste
föregå användningen av nya kemiska
preparat. Fordonstrafiken i innerstäderna
måste begränsas till förmån
för kollektiv trafik och nödvändig
yrkestrafik, för att levande stadsmiljöer skall
kunna bevaras. Järnvägarna bör utnyttjas
effektivare för att landsvägarna skall kunna
avlastas en del av den tunga trafiken.
Bostadspolitik
De som bor i s k allmännyttiga eller
kommunalägda bostäder, skall ges möjlighet
att friköpa sin lägenhet med
äganderätt. Ökat småhusbyggande
skall eftersträvas, för att möta den stora
efterfrågan på enfamiljshus. Hyresregleringen
skall avskaffas. Konkurrensen mellan olika
byggnadsföretag bör ske på lika villkor.
så att byggnadskostnaderna kan pressas effektivare.
Nuvarande statlig långivning till bostadsbyggande
bör ersättas med ett system av statliga
kreditgarantier. Onödig rivning av äldre, fullt
användbara bostadsfastigheter måste
förhindras, och ökade krediter ges till
renoveringsarbeten. Vid bostadsplaneringen i
tätorter måste ovillkorligen tillses, att
tillräckliga park- och strövområden,
liksom väl fungerande kommunikationer,
daghemsservice och kulturinstitutioner planeras in
på ett tidigt stadium.
Kultur
Kulturlivet bör breddas, både socialt och
geografiskt. Kommunerna bör öka sina insatser
på kulturlivets område. Tillkomsten av
kommunala kulturcentra stimuleras. Kraftigt ökade
insatser på barnkulturens område,
särskilt ifråga om barnfilm, barnteater,
barnlitteratur och musik, måste eftersträvas.
Det statliga stödet till kulturskapare bör i
större utsträckning inriktas på
långtidsstipendier. Beslutande offentliga organ
på kulturlivets område såsom
museinämnder, Filminstitutet, Kulturrådet m.m.
skall ha en allsidig sammansättning och stå
under demokratisk kontroll. För att få
variation och kvalitet i filmutbudet på mindre
orter, är kommunala initiativ nödvändiga.
Statligt stöd för ökad spridning av
kvalitetsfilm bör övervägas.
Biblioteksersättningen skall betraktas som
upphovsrättsligt grundad ersättning till
författarna. Dessa tillerkänns
förhandlingsrätt. Genom såväl
skattelättnader som direkta bidrag från stat
och kommun skall kraftigare åtgärder vidtas
till skydd för kulturhistoriskt värdefulla
byggnader och miljöer.
Utbildning och
forskning
Förskolan bör byggas ut så att i
princip alla 5- och 6-åringar kan erbjudas plats.
Alla begåvningstyper, även praktiskt lagda
elever, måste tillgodoses genom meningsfulla
tillvalsalternativ på grundskolans högstadium.
Privata skolformer måste ges arbetsmöjligheter
likvärdiga med de allmänna skolornas.
Studerande som avbryter sin utbildning för att
gå ut i förvärvslivet, skall ha rätt
att återvända till utbildning. En
särskild påbyggnadsundervisning ovanpå
gymnasiet (collegeperiod) bör införas för
att ge elever med olika utbildningsbakgrund de
förkunskaper som fordras för högre
studier. Elevinflytande på alla stadier av
undervisningsväsendet skall främjas.
Studenternas rätt att själva välja
ämneskombinationer vid de fria fakulteterna
garanteras. Utbyggnaden av universitetsfilial för
ökad decentralisering av den högre utbildningen
fortsättes.Studentkårsobligatoriet skall
avskaffas. Forskningen är av central betydelse
för samhällsutvecklingen och måste ges en
starkare ställning. Denökade
studenttillströmningen till högre
utbildningsanstalter får ej leda till att
forskningen eftersätts. Vuxenutbildningen byggs ut
kraftigt.
Regionpolitik
En aktiv regionpolitik måste bedrivas i syfte
att bereda de olika regionerna i vårt land rimliga
möjligheter till utveckling. Samhällets
transportpolitik måste anpassas efter de
regionpolitiska målsättningarna. Taxe- och
avgiftssystem för olika former av allmän
service överses från regionalpolitisk
synpunkt. Möjligheten att genom differentiering av
beskattningen stödja vissa regioner bör
undersökas. Ett särskilt aktionsprogram
för Norrland, övriga skogslän och Gotland
bör omgående upprättas.
Jordbruket och
kulturlandskapet
Den svenska jordbruksproduktionen får inte
understiga vad som behövs för att
beredskapsförsörjningen skall tryggas.
Tillskapandet av rationella familjeföretag skall
underlättas. Kapitalbeskattningen får inte
utformas så att detta motverkas. Deltidsjordbruket
bör främjas. De värdefullare delarna av
kulturlandskapet måste bevaras för framtiden.
Olika former av ersättning till jord- och
skogsbruket för dess miljövårdande
funktion skall utarbetas. Jordbruket i Norrland
måste ha särskilt stöd.
Människan i
arbetslivet
Den anställdas möjligheter till
medinflytande på arbetsplatsen skall
förstärkas. Decentralisering av beslut,
ökade befogenheter för
företagsnämnderna och nya former för
medinflytande på olika nivåer bör
prövas. Vid friställning av äldre
arbetskraft bör äldre anställda så
långt möjligt beredas fortsatt
sysselsättning inom företaget.
Arbetslöshetsskydd skall finnas såväl
för företagare som förvärvsarbetande.
Samhället skall effektivare stimulera
såväl allmänna som enskilda arbetsgivare
att anställa partiellt arbetsföra och annan
svårplacerad arbetskraft.' Omställningen till
ständigt nya arbetsprocesser gör att
väsentligt ökade krav på arbetarskyddet
måste ställas. Omskolningsverksamheten ges en
vidare inriktning. Med stöd från
samhällets sida bör den i ökad
utsträckning bedrivas inom företag och
organisationer.
Samhälle och
näringsliv
Högerpartiet vill förverkliga ett
samhälle som bygger på medborgarnas
ansvar, medinflytande och
oberoende. Ett grundläggande krav är
därför att ett personligt
förmögenhetsägande sprids till så
många människor som möjligt.
Härigenom läggs grunden till
ägardemokrati. Den offentliga sektorns snabba
tillväxt måste hållas under sträng
uppsikt, för att samhällsekonomisk balans skall
bevaras och ett orimligt skattetryck undvikas. Enskilt
sparande, främst bostadssparande och
aktiesparande, skall stimuleras. Det
kollektiva sparandet inom främst ATP-systemets ram
skall begränsas till vad som erfordras för att
uppfylla våra förpliktelser mot
pensionärerna. Vinstandelssystem, utformade för
att ge de anställda delägarskap i
företagen, utarbetas och prövas. Delar av
aktiekapitalet i de statliga företagen skall
utbjudas till försäljning åt
allmänheten. En av näringspolitikens
huvuduppgifter är att förbättra
konkurrenshushållningen. Statliga, kommunala och
kooperativa företag skall konkurrera på lika
villkor med privata och ej ges
förmånsställning. Genom effektiv
lagstiftning bör konsumenten skyddas mot
vilseledande reklam och osunda
försäljningsmetoder. Konkurrensen på
kreditmarknaden måste bevaras. Olika former att
förmedla det stora centraliserade pensionssparande
genom befintliga kreditinstitut, skall utvecklas. De
mindre och medelstora företagens
försörjning med riskkapital måste
förbättras. Möjligheter till skattefri
avsättning till självfinansieringsfonder
bör införas. Valutaregleringen bör gradvis
avvecklas. Kapitalanskaffning genom utgivning av aktier
bör stimuleras genom avveckling av
dubbelbeskattningen. En genomgripande skattereform
genomföres, med bl a förskjutning från
direkt till indirekt skatt. Den statliga inkomstskatten
lindras och progressiviteten dämpas.
Låginkomsttagare skall helt befrias från
statsskatt. Arvs-, förmögenhets- och
gåvoskatt utformas så, att sparande och
enskild företagsamhet stöds och uppmuntras.
Konfiskatoriska inslag i kapitalbeskattningen kan ej
godtagas. Ökade möjligheter till
resultatutjämning mellan olika års inkomster
skall införas för företag och jordbruk. En
parlamentarisk utredning bör tillsättas
för att utarbeta förslag till hur
kommunalskatternas stegring skall kunna
begränsas.
