|
"Verket för innovationssystem, VINNOVA, har på regeringens uppdrag upphandlat två sjunkförloppsstudier. Studierna har, trots olika metoder, kommit fram till liknande resultat. Resultaten bekräftar det sjunkförlopp som den internationella haverikommissionen (JAIC) redovisat."Michael Koch, Försvarsdepartementet, Enheten för samordning av samhällets krisberedskap, 2009-10-08, Fö2009/1684/SSK
"Den internationella haverikommissionen (JAIC) redovisade aldrig 1994-1997 ett sjunkförlopp eller hur M/S Estonia kunde sjunka med vatten i överbyggnaden och därför gav regeringen VINNOVA 2005 i uppdrag att göra det. Men det skedde aldrig. Två grupper forskare kunde 2008 ej förklara hur M/S Estonia sjönk. Man beskrev bara hur M/S Estonia kapsejsade och flöt upp och ned ... men ej hur hon sjönk."
Anders Björkman om hur svenska regeringen/Försvarsdepartementet mörklägger M/S Estonias förlisning
Estonias fyra obesvarade gåtor
Estoniagruppen i Sveriges Riksdag har 2009 publicerat boken Estonias fyra gåtor (ISBN 978-91-633-5125-9) i samband med minneshögtid och seminarium i Stockholm 15 år efter olyckan. Boken finns inte längre. Och frågorna är fortfarande obesvarade.
Den första gåtan
lyder: När slogs visiret loss?
Knut Carlqvist försöker ge ett svar, mha överlevandes vittnesmål. Uppgifter att visirets lås var skadade innan olyckan och att visiret enbart surrats, mha rep och därför kunde röra sig litet, observerat av Kikusts, anges ej. För att visiret över huvud taget skall slås loss krävs en yttre belastning, t.ex. en vågsmäll, så frågan är egentligen, när den smällen ägde rum!
Det är mycket enkelt att orsaka en vågsmäll mot ett visir på vilken färja som helst. Det är bara att öka farten i svårt väder tills det smäller. Jag har testat själv! Resultatet är alltid detsamma! Smällen är öronbedövande, >130 dB - som att träffas av ett kanonskott, följd av skakningar och vibrationer i hela fartyget och naturligtvis en kaskad av vatten, som kastas upp kring förskeppet och blåser mot kommandobryggan. Ingen person ombord kan undgå att notera dessa effekter som orsakas av komprimerad luft, >10 bar, mellan vågytan och fartygssidan, som temporärt deformerar plåt i förskeppet elastiskt eller plastiskt, vilket orsakar vibrationerna.
Energiinnehållet i smällen är mycket litet och kan ej riva sönder, t.ex. lås och gångjärn i visirets bakdel som befinner sig långt från smällen förut. Oljudet och vattenkaskaden är andra följder.
All energi går åt till vibrationer, oljud och vattenkaskad.
I normala fall sänker därför alla färjor farten eller ändrar kurs för att undvika dessa obehagliga men ofarliga vågsmällar.
Ingen överlevande på Estonia noterade effekterna av en normal vågsmäll! Det är i princip omöjligt att slå loss visir, mha vågsmällar. Speciellt i väder Beaufort 7 med 4.2 meter vågor och med en färja typ Estonia som gör 15 knop. Då är det omöjligt att erfara en vågsmäll! Vågorna är för små, farten för liten.
Den eller de av JAIC påstådda vågsmällarna den 28 september 1994 existerade nog bara i deras fantasi? I detta sammanhang bör noteras att SSPA produerat förfalskade modellprov med 'vågsmällar' 1995 och att JAIC (Karppinen) producerat förfalskade simulationer av samma fenomen 1996! Mitt svar på gåta 1 är därför att visiret ej slogs loss av vågor! Det sprängdes loss under vatten av svenska försvarsmaktens dykare efter olyckan. Ganska otroligt faktiskt. Sända värnpliktiga dykare att spränga loss visir under vatten! Uppdrag Carl Bildt.
Enligt JAIC trillade visiret av cirka kl. 01.14! Det finns inga bevis för det.
Gåta nummer 2
är: Föregicks slagsidan av rullningar babord-styrbord-babord?
I SSPA:s senaste (2008) modellprov på uppdrag av regeringen/Vinnova rullar knappast Estonia före slagsidan, som snabbt, under mindre än två minuter fullskala, blir >47° grader, pga att >2 000 ton vatten blir lastat i överbyggnaden, efter att visiret trillar av och drar ut rampen.
Överlevande uppger emellertid att färjan plötsligt rullar kraftigt babord-styrbord-babord, vilket knappast kan bero på att vatten lastas på däck 2 uppe i överbyggnaden över vattenlinjen och över flytkraftscentrum, B, och kränger färjan. Kraftig rullning beror på minskad initialstabilitet, t.ex. fritt vatten på däck 0 under flytkraftscentrum, B, pga vanligt läckage.
Vatten på däck 2 i överbyggnaden ökar faktiskt stabiliteten (!) - vattnet lastas under fartygets tyngdpunkt, G, men över fartygets flytkraftscentrum, B och kränger det konstant åt enbart ett håll) där det sedan kan rulla, pga yttre krafter.
Eftersom överlevande bekräftar kraftig rullning innan slagsidan, är svaret på gåta 2 att Estonia var läck under vattenlinjen och under flytkraftscentrum, B, och att rullningarna helt enkelt orsakades av reducerad initialstabilitet, i sin tur orsakad av läckage.
Ingen överlevande uppger sig ha hört när 2 000 ton vatten lastades (sic) på bildäcket genom en öppen bogramp under två minuter enligt JAIC. Att trycka in 2.000 ton vatten på däck 2 genom en liten bogöppning under mindre än två minuter borde ha krossat alla person- och lastbilar där, och orsakat ett dån utan like. Mitt svar på gåta 2 är att de överlevande har rätt. Och att Carl Bildt har fel. Det var han som hittade på att det lastades vatten i garaget.
Gåta nummer 3
gäller: Varifrån kom vattnet i korridorerna på däck 1?
Enligt JAIC kom vattnet på däck 1 från däck 2 genom stängda dörrar. Det finns inga bevis för det! I boken nämns undertecknads hypotes att fartyget var läck innan slagsidan utan närmare beskrivning. Läckaget kan mycket väl ha varit en spricka i skrovsidan under vattenlinjen med ursprung vid däck 0 men som slutar över däck 1. Vid sprickbildning i skrovplåt under yttre vattentryck, förflyttas ena spricksidan relativt den andra i sidled, en öppning, läckage uppstår i plåten, och vatten sprutar in i skrovet och det var sannolikt det som skedde. Vattnet på däck 1 kom helt enkelt genom en spricka i sidan över däck 1. Överlevande anger att de hörde något som skrapade utefter Estonia innan slagsidan uppstod och vatten i korridorerna observerades och det är möjligt att sprickan uppstod, pga yttre kontakt med ett föremål. Ain-Alar Juhanson är en överlevande från däck 1 som ser vatten spruta in genom sidan (!) en halv meter över däcket. Juhanson lyckas sedan ta sig upp till öppna däck 7 och sedan, ut på babordssidan, när den blev horisontal (90° slagsida)! Och sedan sprang Ain-Alar Juhanson enligt egen uppgift ända fram till fören (!) där han, tidpunkten är när Mayday sänds cirka kl. 01.26 från kommandobryggan, med en kamrat klättrade ner ... och upp ... på den stängda rampen - visiret var inte där (! - se bild nedan ur videosimulering (?) av sjunkförloppet) - och sedan, när färjan krängde helt upp och ner (180° slagsida) klättrade Juhanson upp på fartygets flata botten ... och hoppade i en flotte! Otroligt. Men allt händer ju till sjöss! Mitt svar på gåta 3 är vattnet kom underifrån, pga läckage.
Gåta nummer 4
handlar om: Med vad kolliderade visiret?
Anledningen till denna gåta är att JAIC ej övertygande förklarat en 270 cm hög, 100 cm bred och 60 cm djup buckla med skarp botten i visiret på styrbords sida och det antas att skadan orsakats av en kollision. Bucklan är belägen cirka 7 meter över vattenlinjen, dvs om Estonia kolliderade med något - många överlevande upplevde en kollisionssmäll - innan läckage och slagsida uppstod, så befann sig det föremålet högt över vattenytan. JAIC anger att bucklan uppstod när visiret trillade av och slog i Estonias bulbstäv, men det är rent önsketänkande utan faktisk bakgrund. Mitt svar på gåta 4 är att visiret kolliderade med ... något. Eller det var med en kaj ett par månader tidigare?
Några svar på gåtorna gavs inte vid seminariet i Stockholm den 28 september 2009, där även representanter för SSPA/Chalmers var närvarande. De senare är ansvariga för modellprov, 2008, där Estonia flyter upp och ner efter att ha kapsejsat, vilket naturligtvis alltid sker vid kapsejsning (fartyget har krängts upp och ned när vatten lastats snett på däck 2) och flyter, mha komprimerad luft i skrovet och vanlig flytkraft i skrov, överbyggnad och däckshus som nu kommit under vattenlinjen.
Men i SSPA/Chalmers modellprov börjar plötsligt modellen att sjunka efter ett tag! Med aktern först. Det tar >15 minuter i modellskala! Anledningen är att SSPA/Chalmers helt enkelt släpper ut all komprimerad luft i modellskrovet, mha dolda ventiler! SSPA/Chalmers har senare tagit bort dessa rapporter från Internet. Frågar man varför får man inget svar.
Det finns ingen vetenskaplig bakgrund för att kapsejsade fartyg som flyter sedan sjunker. Det är helt enkelt fusk och oredlig forskning av värsta slag. Men ingen vågade tydligen påtala detta vid seminariet! Så de fyra gåtorna förblir därmed obesvarade. Och svenska försvarsdepartementets Enheten för samordning av samhällets krisberedskap kan leva vidare efter en lyckad mörkläggning.
Anders Björkman, 8 oktober 2009